20061022

Tänk på vad du skriver så du inte skriver vad du tänker!

Tänk att det skall vara så svårt att lära sig av andras misstag! Historien måste upprepa sig gång på gång - vissa saker tycks hela mänskligheten behöva göra individuellt för att alla skall fatta hur illa det faktiskt kan gå i vissa fall.

Nu talar jag inte om dataintrång, undvikande av TV-licens, svarta barnflickor eller andra nationella "skandaler" som fyllt våra medier på sista tiden. Nej, det här är på ett betydligt mera lokalt och aktuellt plan. Nämligen bloggande.

Dottern R har i drygt 1½ år bloggat om sin vardag i stort och smått och eftersom hon flyttat hemifrån har jag tyckt att det har varit ett sätt att hålla kontakt och att hålla sig uppdaterad om vad hon pysslar med. Hon har skrivit på ett kåserande sätt som har gått ut på att hon och fästmannen/sambon E bär sig rätt töntigt åt ibland och även kommenterat vad som händer på gatan där de bor. Visst lyser det igenom att de har det bra ställt, genom att hon t ex berättat om hur hon tänker när hon inreder deras villa, resor till släktens hus här & där, sin önskelista som till stor del hämtas från Svenssons i Lammhult osv. Mer sällan lyser det igenom att E arbetar mycket hårt i företaget nästan jämt och får telefonsamtal från utelåsta, griniga eller akut hjälpbehövande hyresgäster i princip när som helst. Både R och E är mycket gulliga och omtyckta personer av alla som känner dem personligen och de är snälla och hjälpsamma och ställer upp med allt möjligt så långt det bara går.

I sitt senaste och sista blogginlägg skrev R om olika inställningar till "gör-det-själv-delen" som ingår när man har ett eget hus. Hon skrev att grannarna får stå ut med mycket då hon och E tar dit "gubbar" med utrustning som ibland blockerar hela gatan när det är något som skall göras i deras hus eller trädgård. Men de resonerar så att det är bättre att ta dit någon som kan och få det gjort på ett par dagar än att göra något som man inte riktigt klarar av på mycket längre tid och med risk för dåligt resultat. Hon skrev att det visserligen kan vara en ekonomisk fråga också, och att olika grannar på gatan tycker olika om detta. Och att grannarna har lite koll på var man gör och gärna stannar till och kommenterar vad som händer i egna och andras hus och trädgårdar. Ungefär så. Inget elakt eller kritik mot någon på något sätt.

När R och E dagen efter gick för att handla mat stötte de på en av dessa grannar i affären. Grannen hälsade, pratade lite och sa att, jaa, det var ju tråkigt det här... - Vad då, undrade förstås R och E. Då berättar grannen att hon i sin postlåda på förmiddagen hade fått ett papper med texten "för kännedom" och en text med R's namn under. Så fort de kom hem gick R över till grannen och fick se vad det var; någon hade skrivit ut blogginlägget och lagt i ALLA postlådor på hela gatan!?! Vem gör en sådan grej?

E blev alldeles knäckt. R satte omedelbart igång en dörrknackningskampanj hos grannarna. Några trodde att hon själv hade gått runt med lapparna för att hon var arg på något, någon trodde att hon fyllde år och att det var något slags skämt, några fattade ingenting och flera visste inte ens vad en blogg var och hur det fungerar. Så hon tillbringade gott och väl ett par timmar med att förklara för alla att OM det var så att hon hade synpunkter på något eller någon så skulle hon givetvis kontakta dem personligen och absolut inte lägga lappar i alla postlådor. Som väl är, har de redan tidigare grundlagt ett gott förhållande till sina grannar och det var ingen som var sur. Så saken borde vara ur världen nu.

Men följden blir att R har släckt ner sin blogg och tänker aldrig mera blogga. Hon undrar vem som vill henne illa, om det är henne personligen, E's företag eller något annat som någon vill åt? Kan hon gå ut ensam på kvällen och promenera som hon brukar? Har vederbörande sparat hela hennes blogg för att använda emot henne i något annat sammanhang? Cyberspace verkar som ett stort svart hål med okända monster som vill henne illa. Det är obehagligt.

Jag själv råkade för ganska många år sedan ut för att ett kritiskt mail vidarebefordrades till helt fel person vid ett tillfälle. Det blev min läxa. Sedan dess tänker jag mig ett antal "personae" som skulle kunna få tag i mina mail eller SMS, och givetvis läsa mina bloggar som är helt offentliga. Jag försöker att inte skriva något som inte skulle kunna stå i tidningen. Allt som finns på pränt går att skriva ut och mångfaldiga eller spara på nätet.

Man får vara glad när det inte blir värre följder av felriktad informationsspridning. Och att konsekvenserna i de här fallen var överblickbara. Tyvärr finns det andra exempel på att "skämtsamma" kompisar lagt ut bilder från mobilkameran eller att ungdomar med öppna ögon publicerat saker av och om sig själva som kan bli mycket besvärande flera år framåt i tiden - när de söker jobb, när de har en annan kille/tjej eller om de skulle bli kända för något.

"The global village"* som Internet bäddar för kan vara något mycket positivt för att skapa gemenskap i världen men det kan också rasera hela tillvaron för den enskilda människan. Vi måste alla vara medvetna om det.

*uttrycket myntades av IT-gurun Marshall Mc Luhan på 1960-talet, långt innan Internet var uppfunnet.

20061019

Ojsan!

(Har du inte läst min andra blogg, läs det här först. )

Under det Stora Officiella Besöket från kommunens eventuella blivande "vänort" Alsfeld, Tyskland, var jag inskriven som Fru Kihlström i programmet vid ett par festligare tillfällen. Alltså kommunens tredje dam eller vad det kan bli när man räknat av kommunchefen och kommunalrådet och kommer ner till kommunfullmäktiges ordförandes fru. OK, det får man väl bjuda på. Jag var ju med på vårt besök där för 1½ år sedan i samma egenskap.

Det visade sig sedan att det vore väl bra om jag kunde... och det kunde jag ju. Både följa med på älgsafari vid Almnäs och guida ett par vårdintressenter på ett studiebesök på KSS. Sent bestämt och snabbt planerat, men ooh, så populärt och så bra det blev! Och en trevlig mottagande läkare som talade flytande tyska! Ännu bättre hade det förstås varit om det hade stått älgar regelbundet placerade längs vägkanten, men där har även jag mina begränsningar.

Annars har jag töjt rejält på de sistnämnda. I förrgår kväll satt jag och pratade med Herr och Frau Müller på minst hälften tyska i alla fall (resten engelska) och vi förstod nog varandra till största delen - tror jag... Enda gången vi var tvungna att tillkalla hjälp från tolken J var när vi skulle förklara vad Restaurang Frestelsen - alltså namnet - betyder. Temptation. Jaha, de såg lite oförstående ut. M började med Adam och Eva och äpplet men då såg de ut som fågelholkar. De var övertygade om att det betydde "liten trevlig gourmetrestaurang" och hade kört in sig på det. Så när J kom och sade vad det hette på tyska blev de ytterligt förvånade över att de kunde ha fattat så fel, men de är inte mer människor än att de kunde skratta åt sig själva- fast de är tyskar!

Vi tror att vi blev adopterade där och då, för på sittande fot blev vi inbjudna att semestra i deras extralägenhet i Weimar när och hur mycket vi ville. Bara att säga till. Vielen Dank. Fullt med kultur runt knuten om man säger så.

Klart att det är kul när man får vara med i selen och det är roligare att göra något än att inte göra något. Men jag ska inte sticka under stol med att det här är en del i min "Eva-Kihlström-är-fullkomligt-oumbärlig"-kampanj som jag driver för närvarande. Jag har till och med gått så långt att jag har köpt flera par kuliga strumpbyxor som gör att jag syns lite bättre - fast de exponeras enbart i lämpliga sammanhang, f ö är det strikt dress-code som gäller. Inte för att jag vet vart denna kampanj skall leda, men man kan ju ha sina små funderingar, och bygga kontaktnät är aldrig fel.

20061016

Don't make me think!

Tänk vad mycket fortare det skulle gå att söka lediga jobb på nätet om alla "söka-jobb"-websiter följde några enkla regler;

direkt på första steget skulle det stå 1) var tjänsten är placerad 2) befattningsgrad 3) formella utbildningskrav 4) hemskt gärna de viktigaste arbetsuppgifterna som man förväntas klara av och om det skulle gå att utföra dem på distans

INTE "se vår website adress *-* " och sedan ytterligare tre klick med flummig "information" innan man får reda på var och hur!!!

Hittills har jag inte hittat någon som konsekvent följer detta. Det skulle ju vara så enkelt och spara så himla mycket klick och tid för oss som inte söker bara en solklar befattning i arbetslivet! Det blir så uppenbart när man ägnar flera timmar per vecka åt att leta på just de här sidorna.

Ett par av de bästa är i alla fall den vanliga platsjournalen - tydlig, enkel men tråkig, fast de kortfattade presentationerna gör att det inte spelar så stor roll om man får upp lite för många annonser - och eniro job safari - för att de slår ihop media+kultur, vilket ju är min avdelning. En del slår nämligen ihop media, marknadsföring och diverse ekonomi osv vilket gör att jag får en väldig massa förslag som inte är aktuella.

Tips till webdesigners: Det finns väldigt mycket bra litteratur som berättar precis vad som gör en site användbar, inte minst den kortfattade och lättlästa (fast på engelska) "Don´t make me think!" av Steven Krug.

20061011

JÄTTEGRATTIS

till dottern R som fått ett lärarvikariat ända fram till sommaren! Vad skönt att veta lite mer om hur man ska planera sin tid! Hoppas att Sventorps skola inser vilken skatt de har fått tag i och inte släpper iväg henne sedan heller, utan ser till att det lir en fortsättning i någon form. har man bara fått in en fot är det så mycket lättare sedan.

Jag nåddes nyss av följande annons:

Föddes du med 110% talang och 110% ordningssinne? Då är du inte bara väldigt ovanlig. Du är även hett eftertraktad som vår nya medarbetare. Vi söker en formstark originalare. Noggrann, genuint reklamintresserad och med en läskig koll på typografi. Förmodligen rejält branscherfaren, men vem vet det kan ju finnas undantag. Du har absolut gehör i Macens ordinarie formgivarprogram men framförallt lätt för att ta till dig nya. Och om du, sist men inte minst, kan kombinera kreativitet med struktur och har en lättsam och trevlig personlighet som både vi och kunderna gillar då tycker vi du ska söka jobbet. Våra önskemål: God känsla för formgivning, goda språkkunskaper och förmågan att formulera i skriven text. Webbkompetens, från grafikarbete till kodning, ser vi som meriterande. Våra krav: Att du är prestigelös, social, energisk, organiserad och ordningssam, noggrann och har hög stresstålighet. Du har goda Mac-kunskaper och kan jobba effektivt och snabbt i programvaror som Quark Xpress/Indesign, Photoshop, Freehand/Illustrator.

Finns det sådana människor? Alla som har sett någon är välkommen att kommentera det nedan!

20061010

Dagens boktips!

Idag läste jag ut Stieg Larssons bok Flickan som lekte med elden. Innan dess läste jag Män som hatar kvinnor av samma författare.

Sådana böcker får mig att stärkas i min föresats att inte försöka mig på att skriva böcker.

Välskrivna, faktaspäckade men ändå lättlästa böcker med ett innehåll så fullt av massiv ondska att redan hälften skulle varit för mycket för ett helt liv! Och dessa böckers handling utspelar sig inom loppet av några månader.

Hela tiden vet man att huvudpersonerna måste klara sig, det finns ju en bok till i serien innan Stieg Larsson själv avled. Men hela tiden undrar man också hur i hela friden det ska gå till.

Jag skulle vilja kunna skriva på det sättet. De sista kapitlen gick knappt att släppa. Samtidigt kräver det förmodligen mer än stilistisk ekvilibrism av författaren. Sådana avgrundsdjup måste göra ont att bringa till ytan, även om det inte är självupplevt. Tanken på att dessa saker skulle kunna hända någon i närheten ger hjärtsnörp bara det.

Jag tror jag satsar på pekböcker.

20061007

Ur led är tiden

Lördagen den sjunde oktober - jag tar upp den frodiga fuchsian, margueriterna och lobelian ur blomlådan på altanen och planterar ljungen, som stått i en kasse och väntat på att sommarplantorna skall tröttna...Nu skjuter den nya skott, och behöver nog ha lite mera jord och näring.

Jag nänns inte slänga de kasserade men prunkande blommorna, utan trycker ner dem i en annan kruka som får stå ute ännu en tid.

Novemberkaktusen som stått på balkongen hela sommaren är full av sprängfärdiga knoppar. Och det stora marguerit-trädet som jag fick till examen i juni grönskar fast blommorna har gett sig vid det här laget. Det skulle inte förvåna mig om det kommer nya blomknoppar därinne i det gröna.

Oktober - höstmånad. Regn och rusk, javisst, men 15 grader varmt. I förrgår badade jag i Vättern!

20061003

Knappt två veckor senare

När jag stod i kassa-kön på Hem&Hobby i eftermiddags ringde telefonen. Det var damen på Arbetsförmedlingen Kultur. När hon hörde att jag var i en affär frågde hon om det var olämpligt att prata. Jag sa väl njaa, sådär, men ring om en kvart så är jag ute. OK.

Det gick drygt en timme. Svärföräldrarna kom, jag hade lovat att ta kort och göra en annons om deras guldbröllop om tre veckor. Mitt i allt ringde det igen.

- Jag har kommit fram till att du nog får mer hjälp av den vanliga arbetsförmedlingen i alla fall... (typ) Men du få givetvis lov att söka den typen av jobb ändå, när du hittar dem! (Ja, tacka för det!) Förresten, jag skulle ju tipsa dej, det var ett informatörsjobb - polisen i Jönköping... (Jo, tack, jag sökte det i förra veckan - och en handfull jobb till sedan dess!)

Jag förklarade vänligt men bestämt att jag sitter minst en-två timmar varje dag och letar jobb, och att jag förstår att hon tyckte jag var svår att ringa in, och fick ett lycka till innan vi lade på.

Ibland blir man bara så "vad-var-det-jag-sa!" Om två veckor skall jag på intervju-övning på arbetsförmedlingen i Skövde. Hoppas det känns mera "väärt" (mycket lokalt uttryck som betyder ungefär meningsfullt, tillfredsställande eller lönsamt). Tänker i alla fall infinna mig. Kanske får jag A-kassa så småningom.

Nu skall jag designa en lampskärm.

20061002

Korrespondens...

Man får i alla fall post när man håller på och söker jobb! Även om de flesta förstås är automatgenererade och i stort sett bara säger "tack för din ansökan".

Jag har också lite då och då anmält mig till jobb-sajter jag hittat som använder "intelligenta agenter" för att matcha min profil mot lediga jobb och skickar mail när det finns något. Nu tittade jag efter vilka jag hade anmält mig till egentligen...oops! Det var 8 stycken... Ändå var det inte ens en tredjedel av dem som fanns bland ams-sidans länkar! Hur många sådana sajter kan det finnas egentligen? Några av sidorna som det länkades till var dessutom sidor som i sin tur länkade till de andra. Konstigt att det finns några arbetslösa i Sverige.

Dessutom har jag lagt in några typ Platsjournalen på mina "favoriter" som jag kollar regelbundet, som man alltså får bläddra i själv.

Det är förfärligt väl att det finns bredband och så'nt så att man slipper betala porto för alla ansökningar man skickar! Det blir tillräckligt dyrt med de som går till vissa statliga verk osv som fortfarande vill ha ansökningarna som papper. Tre papper = dubbelt porto!

Vad skall jag bli när jag blir stor?

Den sörjans A-kassan hade visst fått alla mina papper! Vad trött jag blir! Den stackars lilla tjejen i telefonen visste inte riktigt vad som hade blivit fel, men det var nog olika instanser som ville titta på samma papper eller nå't.

Nu har jag suttit i exakt fem timmar vid datorn och enbart uppehållit mig på www.ams.se med CV-registrering, vikariepoolregistrering och länkgenomgång. Det kan inte finnas fler jobb utlagda NÅGONSTANS på nätet, som jag inte har hittat! Och som passar mig, alltså.

På Högskolan skämtades det om att lärarna vill bli lärare, men MKV finns till för de som inte vet vad de vill bli när de blir stora. Det ligger mer i det än vad man kan tro. Jag hittar hela tiden jobb som jag inte visste fanns, men som jag är fullt kvalificerad för. Alldeles nyss sökte jag jobb som Instructional Designer på Outsmart. Informatör eller copywriter som vill bli en sådan, som tar in stora mängder information och pytsar ut lagom portioner till den som behöver ha den, typ. Ja ja, söka kan man ju alltid.

Men jag skulle vara betydligt mer avspänd om jag kunde få besked om evalutions framtid. Det här är ingenting mindre än en sträckbänk!

20061001

Svårartad huvudvärk

Ända sedan igår har jag gått och haft ont i huvudet. Det hjälper varken med Treo, polska Ipren eller R's utskrivna piller mot just huvudvärk. Inte heller hennes goda, goda choklad/kolatårta med kaffe.

Undrar om det kan ha något att göra med att jag fick ett nytt brev från A-kassan i fredags, där de ännu en gång påstår att jag inte har skickat in papper som jag VET att jag har skickat in. Det är dessutom en kopia på det brev jag fick den 10/9, som jag svarade på med ca 1 hg papper varav ett som jag gick upp på kommunen och hämtade direkt från skrivaren, lade i kuvertet och skickade omedelbart på posten. Och fick inom några dagar besked om att de hade mottagit det. Ja, min överklagan och det.

Kanske har de delat upp högen emellan sig och vet inte att den/de andra har det/de andra papperen som respektive skulle ha... Pust! Får ringa i morgon bitti. Igen.

Snälla NÅGON, ge mej ett jobb så jag slipper hålla på och tjafsa med en a-kassa som jag varit med och betalat till i 15 år!