20130331

Livet vann!

Jag tillhör dem som varje påskdag firar att det goda har vunnit över det onda. Du död, var är din seger, du död, var är din udd?

Att någon gång vara säker på att man tillhör det vinnande laget.

När man läser om allt det onda som finns är det lätt att tappa modet. Klimatförändringar, skolskjutningar, arbetsplatsnedläggningar, sjukdomar, krig... Att då tänka sig att det goda är mycket starkare än det onda låter som en stor patetisk ironi. Men jag väljer ändå att tro på det.

Att tro det finns en makt som är starkare än döden ger tröst när det känns tungt. Att nedbrytandet som man började känna av nån gång i 25-årsåldern har en överman, det finns hopp om en annan värld och en dimension som jag inte behöver förstå.

Skulle det visa sig att döden ändå är slutet och lampan släcks, då är det bara slut. Men om det är sant har jag haft hoppet med mig genom livet och får komma hem till en bättre värld sedan.

Win-win.

Vad ljus över griften!

20130329

En gammal Tornado

Eftersom ingen av oss just denna timme lyckas hitta något sevärt bland den bukett av tv-kanaler som vi har, letar vi upp en dvd. Det blev Tornado - en tittarstorm i väntan på nästa OS.

TV-serien är väl bortåt 20 år gammal men känns ändå aktuell.

Precis nyss såg vi sketchen med mannen som kommer in i en hattaffär för att köpa en hatt till sin vän Bongo, men möts av en mängd förhinder. Det är erbjudanden med tider som ska passas och alla möjliga villkor som är omöjliga att uppfylla. Till slut säger mannen: kom Bongo, vi går och klipper dig i stället.

Jag tycker det blir mer och mer sånt där. Kundklubbar hit och dit, appar och lappar, gilla&dela och jag vet inte allt. Och när man hittar kupongen har datumet gått ut.

Tröttsamt. Vi går och klipper oss i stället.

20130328

Verklighet eller ej?

Lyssnade på P4 Extra när jag körde hem från Skövde idag. Christina Axén Olin var gäst, och det pratades om projektet "surfa lugnt". Hur man lär barn att uppföra sig på Internet.

Hon förklarade förnumstigt att "barn idag tillbringar mycket tid på nätet" och "för barn och ungdomar är det som sker på nätet liksom verkligheten" och "när barn och ungdomar säger att de har pratat med någon, så kan det lika gärna vara så att de har chattat eller mailat". Och lika väl som man frågar barn hur de har haft det i skolan, ska man fråga om de har gjort något särskilt på nätet.

Vakna upp, vuxenvärld! Klart att det är verkligt när man pratar med någon, om det är öga mot öga, i telefonen eller "på nätet"! Vem trodde du det var som svarade? En "hubot"??

Hur skiljer man vänner som man har "på riktigt" från dem som man träffar enbart "på nätet"?

När jag var 10-11 år hade jag flera brevvänner som jag aldrig kom att träffa personligen. Vår bekantskap rann ut i sanden. Ingen sade någonsin något om det.

Under de senaste åren har jag fått flera tiotals nya, verkliga vänner genom olika kanaler "på nätet". Trevliga, fina människor. Jag har träffat en del av dem även i "verkligheten" och de är lika trevliga då, men vänskapen upprätthålls och utvecklas fortfarande till största delen på nätet.

Självklart är det så bland mina vänner, att vi håller en god ton i våra konversationer, både på nätet och fysiskt. Även när vi tycker olika.

DET är något vi borde kunna lära våra barn och andra medmänniskor omkring oss. "Nätet" är verkligheten nu. I alla fall en del av den.

20130327

Och jag gör foldrar

och skriver ihop texter som om var dag vore den sista. För det är det väl rätt som det är.

Egentligen är det väl dumt att göra jobbet så fort, jag skulle väl maska lite för att få det roliga att räcka lite till, men det ligger inte för mig.

När jag jobbar och känner att folk gillar det jag gör, de litar på att jag kan min sak och kommer gärna med små snälla kommentarer om att det blir fint och jag är duktig - då har jag världens flow och jobbar som sjutton!

Önskar att det var så här mina dagar såg ut under överskådlig tid framöver.

Nu är jag anlitad per timme för löpande uppdrag, kan man säga. Så när uppdragen är slut så är jag slut.

Vi bestämmer från vecka till vecka - nästa onsdag vet jag vad jag ska göra där i alla fall.

Och jag tänker jobba på i den takt jag gör. Glömma tid och rum. Det är ju det här jag ska göra. Och gärna andra saker under samma paraply.

Inte hålla på och skriva ansökningar varje ledig stund.

20130325

Jag blir lika förvånad varje gång

över hur mycket folk som faktiskt är i rörelse före kl 6 på morgonen.

Särskilt en måndag i slutet av mars när det är 14 grader kallt. Jag menar, FJORTON!!

Förra året lär det ha varit 16 grader varmt motsvarande helg.

Idag hade de i alla fall inte hunnit baka upp några smetiga sötsliskiga kanelbullar på Pressbyrån än. Ofta ligger det en fuktig filt av tung kväljande sockerdoft över hela stationen när man kommer hastande vid kvart i sex på morgonen. Det borde vara förbjudet med bake-up före kl 10 på förmiddagen.

Tag plats, stäng dörrar och grindar. Nu går tåget.

20130323

33 år sedan

var det sedan vi gick till folkomröstning om kärnkraften.

Vad ska in? Sol och vind!
Vad ska väck? Barsebäck!

Ni vet.

Så slängde de in linje 2 och sen var det kört, för alla osäkra valde ju "mittemellan".

Jag är fortfarande inte säker på kärnkraftens förträfflighet. Jag tror att man skulle komma långt med "sol och vind" och inte minst vågkraft om bara marknaden bestämde sig. Plus att alla gamla maskiner och motorer byttes mot nya energisnåla, att vi lärde oss att hushålla igen osv.

Nu är det "earth hour" igen. Vi sitter med tända ljus men har faktiskt på tvn. Den lilla, nyaste, som drar minst.

Fast man undrar vad det tjänar till egentligen. Det är ju det dagliga valet som spelar roll.

20130321

Pling!

Där ringde M och meddelade att tåget som han skulle åka med kl 21 efter kvällens möte i Göteborg är försenat. Först hade de satt 21.50, sedan ändrade de till 22.50. Elfel i Alingsås, eller nåt.

Och i morgon runt 7 skall han åka iväg lika långt fast i ett annat väderstreck. Det är ju helt sjukt!

Om man planerar att nästa tåg ska gå mer än en timme efter utsatt tid - en vardagskväll! - så borde man väl sätta in alternativ, bussar till exempel.

Trött man blir! Kommer han inte iväg från Göteborg förrän vid 23, så kommer han hem framåt 01... Och jag ska också iväg tidigt. Tur att det inte finns småbarn i huset.

20130320

Vårdagjämning i Skövde

Ljuset över Skövde är vitt, mjölkvitt, idag.

I luften far små, små flingor omkring. Det är vårdagjämning.

Jag jobbar just nu med nya informationsfoldrar om kyrkorna i mitt uppdrag för Svenska Kyrkan i Skövde. Jag skriver texter utifrån material som jag hittar på olika ställen och ser till att det stämmer med verkligheten så mycket det går. I en del kyrkor ändrar de på saker nämligen.

Ibland får man ta en tripp till verkligheten för att kolla hur den ser ut på riktigt. Det gjorde vi idag, min kollega/arbetsledare/vän H och jag. Hon hade ju ändå med sig kameran och skulle fixa bilder från Påskvandringen som pågår på ett annat håll i staden.

Här är vi i S:t Lukaskyrkan uppe på Billingen - enda stället jag har sett där det står isbana, slalombacke och kyrka på samma vägskylt. Idag var det befogat. Vi lyckades kana både upp på berget och ner till sta'n igen.

Allting är vitt, vit, vitt...

20130319

Exotiska platser

utforskar vi idag.

Jobbet i regionens tjänst för oss till avlägsna destinationer i bortre länet.

Bortre från Hjo-horisonten alltså.

Idag gör vi ett studiebesök i Kungälv. Varför jag osökt kommer att tänka på en kräm av smör, kakao och socker som min moster bredde mellan marie-kexen långt före Ballerinans tid.

På väg hit (i bil för en gångs skull) passerade vi bl a Trollhättan och Lilla Edet. Trollhättan var när jag var liten en fantasiplats där man levde på glass. Igloo till frukost, storstrut till middag och 88-an till kvällsmat. Jag trodde inte att en plats kunde heta så på riktigt. (Fast nu vet jag det. Jag var på sammanträde där för några månader sedan.)

Edet kommer alltid att vara ett toapapper i min hjärna. Man kunde köpa rullarna styckvis förpackade i vitt kraftpapper med en bild av ett lockigt barn på en potta tryck i blått. Undrar om det inte var enkelt, kräppat papper i rullen, när jag tänker efter.

Jag har vad jag vet aldrig haft ärende till dessa fjärran trakter förut så det var väl på tiden att jag fick upptäcka Kungälv. Även om insidan av vårdcentralen och sjukhuset, dit vi ska, nog inte skiljer sig radikalt från liknande inrättningar på andra håll i vgregionen.

(Undrar om kexfabriken har någon outlet-försäljning...?)

20130318

Efter en lång arbetsdag

Ja, vi åkte ju bussen till Skövde 05.10 i morse, som vi gjort på måndagar det senaste halvåret, även idag. Ingen pardon att man har varit på WebCoast hela helgen...

Vidare med tåg till Vänersborg, byte i Herrljunga.

Jag sov som en stock på alla sträckorna. Tur att någon annan körde.

Jag har faktiskt lyckats bete mig ganska vanligt idag. Nästan som en riktig människa. Fast trött. Det har däremot inte datorn, som har krånglat en hel del. Jag skulle nämligen byta maskin, och den andra ville inte kännas vid mitt användarkonto som jag måste logga in på för att kunna använda den.

Jag fick göra lite kringmanövrar och bland annat en av mina e-mailadresser bar sig knäppt åt, så jag höll på att inte hinna med tåget hem. Men till slut gick det bra. Men DÅ hade jag huvudvärk...

Nåja. Väl hemma hade jag bestämt mig för att bara sätta mig och titta rakt fram och inte göra någonting.

Men så var det ju det där coola sättet att göra presentationer, som jag fick tips om i helgen... och så är man igång och prövar och jobbar i alla fall! Och man måste ju kolla lite på Facebook, Twitter och Bambuser förstås, efter allt som är taggat med #webcoast!

Nä, nu skall jag sluta med det. God natt!

20130317

Just det, ja

Blogginlägg också, ja.

Fast nu är det hög tid att jag försöker sova. Om sex timmar ska jag upp för att vi ska hinna till Vänersborg med buss och tåg i morgon.

Jag kommer nog att somna ganska fort efter den här helgen. Vad kul vi hade! Men man blir ju trött.

Nä, ingen mening med att försöka formulera något snyggt. Det ser ut som dyslexi för fingrarna halkar omkring på telefonen och ögonen går i kors.

Så det får nog vara idag. Godnatt.

20130316

Nörd-inspiration

Webcoast är den dator-, iPad- och smartphonetätaste konferens eller unconference jag någonsin varit på. Här dräller det av smarta tips och funktioner och nördfaktorn är lika hög som på The Real Festival i somras (fast där handlade det om körsångsnördar).

Jag har fullt av nya idéer i huvudet, som här och nu verkar helt genomförbara. Starta e-handel? Starta pod-radio? Strax ska jag på lunchdate med ett gäng som håller på med "fotosöndag" och sedan ska jag lära mig hur man blir en "mediadarling" med hjälp av rätt formulerade pressmeddelanden.

Vad leder det till? Tja, kanske inget alls. Men just nu känner man sig lite kreativ och bland likar. Och det är inte det sämsta!

20130315

Gamla vänner!

Sitter här på mitt ensamma hotellrum och varvar ner efter "förkonferensen" till Webcoast. Det är skönt med en allestädes närvarande stickning.

Det har varit en givande dag på många sätt. Inte minst att få träffa ett halvdussin människor som man förut bara har sett på bild på datorn, men ändå diskuterat saker som man kanske aldrig har diskuterat med någon annan.

Jag har förstås också träffat drygt hundra till, nya vänner. Minst ett tjugotal har jag pratat ordentligt med bara idag, och fler blir det säkert i morgon, när själva unconferencen drar igång.

Ikväll kl 8 släpptes platserna till sessionerna. Då är det först till kvarn för den som har något att presentera. Två minuter senare var lördagens och söndagens program klart! Riktiga guldkorn finns det, svårt att välja. Jag har kollat in en grej att börja med i mirgon, sedan får vi se. Det blir först till kvarn för deltagarna också.

Jag hittade en bildblogg som speglar lite av stämningen här. Mysigt! Läs vidare här!!

20130314

Idag har jag inte tid.

Tänkte bara tala om det för alla er tusentals läsare jag har som väntar därute.

Nä, nu ljög jag. Men några tiotal läsare har jag tydligen, enligt statistiken. Dagligen. Någon gång har det hoppat upp till ett par hundra, det är ju kul!

Nä, hade ju inte tid att sitta här och svamla. Måste äta upp maten och sedan bär det upp på vinden och hämta en resväska som skall packas med det nödvändiga för helgens begivenhet, nämligen WEBCOAST!

Har du missat vad detta är så kolla webcoast.se. Vännen H och jag ska åka dit och träffa en hoper (typ 248 st) andra nördar som tycker att det här med att träffa folk på nätet är helt normalt. Och att blogga. Och lite sånt.

Snart är det sju år sedan jag slutade på medie-och kommunikationsvetenskapliga programmet på högskolan i Jönköping. Det har hänt så vansinnigt mycket på kommunikationsområdet sedan dess, mest på nätet skulle jag tro. Det är omöjligt att hänga med på egen hand.

Så det här är ren fortbildning. Och jag ska få träffa en hög människor som jag känt i flera år men inte träffat utanför nätet. Jättekul ska det bli!

20130313

Firar idag

Det är dag 50 och alltså halvtid för Blogg100-projektet. Hittills har det gått bra att få ihop två inlägg om dagen - ja, jag bloggar ju på min andra blogg också, evalution-tot.blogspot.com

Man kan ju också passa på att fira att världen har fått en ny påve idag. Habemus papam, som romarna sa till varandra. Jag hävdar envist att det är våt respektive torr halm de eldar där i Sixtinska kapellet. Michael påstår att de hällt nån kemikalie på röstsedlarna och bränner dem för att få rätt nyans på röken. Ja ja, så kul diskussioner har vi.

Man kan också fira av en medarbetare som slutar.

Vi har i alla fall ätit gott på 28+ i Göteborg ikväll. Nu sitter vi på tåget. Snart är vi hemma igen.















20130312

Något som är bra

med platsannonser som kräver att man fyller i ansökningsformulär, är att när man en gång med möda och besvär har fyllt i sitt formulär med hela sitt CV så behöver man inte göra om det sedan. I alla fall inte mer än uppdatera om man har någon ny merit att lägga till.

Det är nämligen väldigt tråkigt om man har en väldigt lång och slingrande bana bakom sig, att gång på gång upprepa sina erfarenheter, meriter och förtjänster. Jag försöker att göra det så allmängiltigt som möjligt men ändå personligt. Och så ett personligt brev till varje ansökan.

Jag saknar möjligheten att flytta med uppgifterna från mitt ifyllda formulär till ett annat företags formulär. Det skulle förenkla saker väldigt mycket.

Det är ju nämligen så, om ni har glömt eller missat det, att det finns en prydlig och skötsam kommunikatör här, som fortfarande söker jobb...

Några tips har jag fått sedan jag skrev detta, men fler är välkommet!!


20130311

På väg hemåt med eftermiddagståget

sitter jag och stickar. När man åker från Vänersborg mot Herrljunga lyser den starka vårsolen under ungefär en kvart rakt in genom fönstret alldeles i ögonhöjd på mig.

Jag jobbar hårt på att inte tycka att det är jobbigt, och jag lyckas nästan. För det är väldigt skönt när vi kommer in i skuggan av några höga granar.

20130310

Räknar ner

Nu är det snart dags för webcoast! Bara fem dagar nu. Spännande!

Jag räknar ner som ett barn på julafton.

20130309

Goda, goda vänner

fick vi på resan till Kambodja för ett drygt år sedan. Jag bloggade från den resan med början här ( http://evaihjo.blogspot.com/2012/01/gott-nytt-ar.html )
om någon har missat det. (Jag bloggar från min iPhone så länken blev inte så snygg, men ni fattar.)

Idag hade vi en "återträff" - vi hade faktiskt lyckats hitta ett datum när alla kunde komma, plus några närmast anhöriga som inte var med på resan. Det var verkligen kul att träffa alla igen.

En extrabonus var det förstås att träffa Marianne och Bror, som jobbar med Erikshjälpen i Kambodja, Laos och Thailand och var våra värdar på resan. De befinner sig för närvarande i Sverige och jobbar härifrån - pendlar mellan Göteborg och Holsby Brunn. Därför fick vi lite uppdateringar om några av de projekt som vi fick se på plats och höra hur de gått vidare med en del idéer de hade.

Jag imponerades ännu en gång av hur mycket nytta den här organisationen gör trots att man tycker att det bara är droppar i havet. Det är ett nätverk av massor av goda människor och organisationer där ute som ser till att varenda krona kommer till största möjliga nytta. De har kontakter och försänkningar ända upp på regeringsnivå! Kika in på erikshjalpen.se och läs mer.

20130307

Skriver du aldrig något om mej?

frågade min man plötsligt när jag satt här och knattrade. Nää, jag skriver om alla möjliga andra grejor som jag tänker på och bryr mig om. Han kan ju skriva om det han funderar på om han vill. Jag trodde inte att han ville att jag skulle skriva om honom.

Men ok. Det här är ett inlägg om min man sedan snart 31 år. Michael heter han. Och det finns inga ord för att säga vad han är för mig.

En bild säger mer än tusen ord heter det ju. Så vi tar den vägen. Fotograf Helena Taubner, heltunik.se

20130306

"Svara hövligt!!"

Ett av mina VÄLDIGT tydliga barndomsminnen härrör sig från den tid då det var kapplöpning till telefonen varje gång det ringde (kan man ha varit 7-8 år?). Alltså på den tiden under förra seklet, då varje familj hade EN fast telefon som satt fast med sladd och stod på ett skåp i hallen. Innan varje familjemedlem hade egna lurar som kvittrade och pep.

Mamma inpräntade tidigt telefonvettet i oss. Man svarar med nummer eller namn, och när hon ringde upp någon sa hon alltid med sin speciella, eftertryckliga telefonröst: "Det här är Förnamn, Efternamn, Ort, goddag!!" Jag tyckte det lät lite tjusigt.

Varje gång det ringde och elefanthjorden brakade iväg mot telefonen för att svsra, och mamma var hemma, hördes det alltid ett "svara hövligt"-rop som en påminnelse från något hörn av huset.

Själv har jag alltid svarat med för- och efternamn, och präntat i mina barn att göra detsamma. Det kan vara lätt att höra fel på numret, och rösten på vem i familjen som svarar, och det är en artighetsfråga att låta den uppringande slippa dra sitt ärende för fel person.

Det här är en detalj som man ibland förbiser i kommunikationsplanen på många håll. Det är viktigt att "svara hövligt" även då man svarar hos en organisation eller ett företag.

Själv jobbar jag ju f n åt flera olika uppdragsgivare och blir ibland uppringd när jag är på ett av de andra ställena. Idag ringde en person och presenterade sig bara med förnamn, och skulle lämna ett besked. Till saken hör att jag nyss haft kontakt med en person med samma förnamn om en helt annan sak, så jag trodde först att det var h*n som ringde och skulle komplettera något. (Har ingen nummerpresentatör på den telefonen.) Det tog någon minut innan jag var säker på vem som var "på tråden".

Ett obetydligt problem kanske, men det där svajiga ögonblicket hade man kunnat bespara mig, tycker jag. Det kostar ju inget att säga hela namnet.

20130305

Skulle vilja...

Idag skulle jag vilja blogga lite om mitt fantastiska jobb och vilka framgångar jag har uppnått idag.

Jag skulle lägga upp en bild på min tjusiga outfit och min flotta portfölj.

Jag skulle berätta om flygplatser och restauranger där jag varit idag och avsluta det hela med något visdomsord eller aforism om att man får det så som man vill ha det eller nåt.

Nu är jag ju inte riktigt där. Ganska långt ifrån som det känns just nu, faktiskt. Och egentligen är det inte så intressant att blogga på det temat heller. Så det får vara.

Jag har i alla fall ägnat några timmar åt ett av mina vikariat idag, vilket jag är väldigt glad över att ha. Har också haft hand om liten sjuk Stella en stund, och avslutade dagen med körövning. I morgon blir det en annan arbetsplats, på torsdag eventuellt en tredje.

Och så går jag och väntar på några besked...

Men det finns det som är värre. Jag har det helt OK.

20130304

Lunchpromenad

Idag tog vi en liten extra promenad efter lunchen, i vårsolens glans. För att inventera Vänersborgs snödroppar och så. Vi tog också en liten sväng i Skräcklan, men den fick bli liten eftersom det blåste hemskt från sjön.

Tittade också till Frida på Birger Sjöberg-monumentet.

Nu går tåget vidare till Göteborg, där jag ska övervara ett möte inför vårens budgetarbete. En del bara roar sig.

20130303

Välgjort

Avslutar söndagskvällen med ett avsnitt av gamla Morden i Midsomer.

Britterna kan verkligen göra tv-drama och den här makabra mysdeckaren är ett bra exempel på hantverket.

Själva handlingen är ju så absurd när man tänker efter - massor av folk mördas hela tiden i detta grevskap, det borde snart vara slut på innevånare där. Ingen känner någon utan hela tiden presenteras nya människor och sammanhang. Och varje gång det meddelas reagerar folk med "det här var ju tråkigt"-min. Någon enstaka gång har det varit chock och bestörtning.

Samtidigt spelar John Nettles (Barnaby) väldigt bra, och stämningsmusiken är värd att höra. Förresten hörde jag en dokumentär på radio för ett tag sen, just om hur den musiken arbetas fram och hur lång tid det tar inför varje avsnitt.

Tål att ses flera gånger!

20130302

Tid som aldrig kommer tillbaka

Satte mig vid symaskinen och tog i tu med några av de "att fixa"-grejor som hopat sig. Lappa och laga. Eller "slappa och klaga" som en vän till mig skämtade till det.

Ibland blir man nostalgisk. Vi har ju en del av mammas bohag här hemma nu, sedan hon flyttade till äldreboendet och inte behöver det längre. Har förstås skänkt bort en hel del, men något vill man ju spara.

När jag syr fast spetsen på det här örngottet, som släppt, och ser symaskinsnålen idogt arbeta sig fram genom tyget tänker jag plötsligt på mammas händer. När hon var i stånd att sy och handarbeta. Hon har troligen både virkat spetsen, sytt fast den för hand, broderat initialerna BS (eftersom det var innan hon gifte sig) och sytt ihop hela örngottet på maskin. Vid det här laget är det nog 60 år sedan.

Förspilld kvinnokraft, kanske. Men vackert. Och använt i generationer. Om man bara lagar det lite.

20130301

Man lär sig så länge man lever!

Idag har jag lärt mig att göra qr-koder. Ååå, vad svårt DET var, då...:)

Dagens aha-upplevelse. Tog väl tre sekunder att lära sig. Jag trodde det var mycket svårare! Testa den här!

Dessutom har jag klippt mig idag. Så nu var det bara det där med fast jobb kvar. Hörde på nyheterna att man kunde köpa sig en plats var det nu var, någon som har telefonnummer dit? Eller qr-kod?