20061229

Onödiga ämnen

När vi gick i skolan på förra seklet hade vi ett ämne som hette OÄ på schemat. Egentligen betydde det något annat, men vi var inte sena att tolka det till "onödiga ämnen".


Till de "onödiga ämnen" man nu för tiden ägnar sig åt måste väl höra bakningens ädla konst. Varför skall man baka, när man har ett bageri tvärs över gatan, kan man undra. Ändå trillar jag dit och gör det då och då. Och det blir ju faktiskt gott också.


Före jul bakade jag pepparkakor, vilket väl nästan alla gör. Eftersom flera gäster vi haft tycker att mina pepparkakor är väldigt goda och har frågat efter detta, tänkte jag nu vara generös och dela med mig av receptet. För att vara riktigt ärlig så är det absolut inget hemligt med det, det står i Stora Kokboken, 1974 års upplaga. Men här publiceras det igen.


Julpepparkakor, ca 300 st


5½ dl farin- eller strösocker

1½ dl sirap

1½ dl vatten

300 g smör/margarin (går bra att ta hälften av varje)

1 msk kanel

1 msk ingefära

(1 msk nejlikor, lite pomerans eller annan krydda man gillar går också bra att sätta till)

1 msk bikarbonat (eller 2 msk bakpulver)

drygt 1½ liter vetemjöl


Gräddning 175 grader i 8-10 min.


Koka upp socker, sirap och vatten. Lägg i fettet och låt det smälta. Låt massan kallna. Rör ner kryddor, bikarbonat och det mesta av mjölet. Täck degen med resten av mjölet och låt stå kallt, minst till följande dag.


Arbeta den kalla degen, lite i taget, på bakbordet så den blir smidig. Kavla ut tunt (ca 2 mm) och ta ut kakor med mått (använd ev lite mer mjöl). Lägg kakorna på smord plåt eller bakplåtspapper. Grädda - passa noga temperatur och tid!


Låt kallna innan kakorna tas av plåten och förvara dem torrt i burkar.


20061223

Det är konstigt

hur människohjärnan och -känslorna fungerar. I alla fall mina.

Den där känslan av "ingen tycker om mej, ingen vill ha mej" kan slå till mitt i en "Eva-Kihlström-är-fullkomligt-oumbärlig"-kampanj. Hur kuliga strumpbyxor jag än har på mej.

Mitt i julstöket dan-före-dan, när alla barnen svirrar runt omkring och jag försöker hitta på nya rätter med julkänsla till det ca dussin gäster som skall komma hit i morgon kväll, som alla har ätit sig proppmätta fyra timmar tidigare och egentligen är ingen hungrig... och M springer runt och torkar golv och tar ner lampor som skall rengöras mellan skinkan och sillsalladen.

DÅ slår den till. Ingen tycker om mej... fast jag vet att pakethögen under granen innehåller lika mycket paket till mej som till någon annan. Och alla kommer att äta min mat fast ingen är hungrig, bara för att den är god.

Kan ha något att göra med att meddelandena med "tack för visat intresse" kommit extra tätt under sista veckan. Fortfarande inte ens en intervju. Och regeringen har aviserat väsentliga försämringar i a-kassan efter nyår.

"Du vet väl om att du är värdefull..."

20061220

...och så ska han ner igen...

Hipp hurra, Sveriges förste astronaut (bör det inte heta stjärngosse?) är uppe i rymden och älskar varje minut - efter vad man har sett på varenda filmsnutt som visats. Han ser ju helt salig ut, karln. Tack vare krångel med någon solpanel fick han ju också extra valuta för besväret - både en extra rymdpromenad och en hel extra dag där ute.

Nu är bara det stora problemet: kommer vädret att vara så pass lugnt så att de kan landa schabraket där de tänkt eller ska man gå ner någon annanstans, vilket kommer att kosta ytterligare miljoner dolares??? Förresten, var kommer pengarna ifrån? Och till vem betalar man?

Kanske säljer Fuglesang & co alla prylar de släpade med upp - flaggor, klubbmärken och jag vet inte allt - som rymdsouvenirer till excentriska miljonärer som inte vet var de skall göra av sina pengar? Kanske åker astronauterna runt på marknader och visar upp sig, skriver autografer och låter folk ta på dem (som idol-finalisterna)? Kanske reser de runt som gästföreläsare på jordens alla science universities och bekostar på det sättet resan helt själva? Man hoppas i alla fall att det inte drabbar någon fattig.

20061216

Visa mig din bokhylla

så skall jag säga dig vem du är - en lätt travesti som det finns många varianter på. Jag har sett den här i flera bloggar hos mina f d klasskompisar och de ser ungefär likadana ut, konstigt nog. Nämligen så här:



I mitt fall så har jag flera bokhyllor. Många bokhyllor t o m. En av dem ser ut som ovan. En annan ser ut så här:



Varför är det inte dem man visar upp när man vill bli bedömd efter sina böcker?


PS Wahlströms flickböcker med de röda ryggarna ligger nerpackade i en flyttkartong...

20061213

Sändare - mottagare

Idag läste jag en sådan bra reflektion apropå kommunikation. Det var Ingrid P Bosseldal som skriver i dagens GP, sid 87. Jag citerar hela inlägget.

Stäng dörren ordentligt
Varje morgon hastar jag förbi en anonym port på vilken ett stort upptejpat anslag meddelar:"Stäng dörren ordentligt så att inte obehöriga kan komma in!"

Eftersom jag aldrig har något ärende dit, hör jag otvivelaktigt till kategorin obehöriga.

Samtidigt riktar sig meddelandet, som all skrift, till sin läsare, som i det här fallet återkommande råkar vara jag, och uppmanar mig alltså att tillse att porten är stängd - så att sådana som jag inte skall komma in.

Meddelandet har förvandlats till någon sorts morgonritual, till något som påminner om en zenbuddhistisk koan, ni vet en så'n där gåta som inte går att lösa intellektuellt utan kräver intuitiv begrundan: Stäng dörren så att du inte kommer in...

Nog finns det i det något betydligt besvärligare än vad lappens upphovsperson ursprungligen har avsett.


Undrar vad Shannon & Weaver har för kommunikationsteori om detta fall?

20061210

Där for han iväg bakom horisonten

Sverige har fått sin första astronaut i rymden.

Världen kommer aldrig mer att vara sig lik.

I TV-rutan sitter fyra kvinnor och ler och ler och förklarar hur fantastiskt detta är, nu har mer än 450 människor tagit sig upp i rymden och en av dessa är svensk.

Detta enskilda projekt kostade 7 miljarder kronor. 7 000 000 000. Plus det misslyckade försöket som kostade ca 500 000 bara i övertidsersättningar etc.

I Mocambique har 70 procent av befolkningen mindre än en dollar per dag att leva på.

03.08 passerade Chrille & co över Stockholm.

20061203

Jubileum

Nu har jag skrivit 100 poster på den här bloggen. En del lite roliga, andra enbart deppiga. Men så är det ju. Bloggen speglar hur livet är, ungefär. Fast en hel del behåller jag förstås för mig själv ändå.

Så du som läser min blogg - fortsätt gärna med det om du står ut med att det går upp och ner, fram och tillbaka. Snart borde det väl gå lite upp och fram, kan man tycka.

Annars kan du sluta läsa här.

20061202

Jag måste bara säga:Christer Fuglesang

den svenske blivande astronauten som har varit blivande i 14 år vid det här laget, och nu när det verkar som om det är hans tur så är det inte riktigt säkert ändå förrän samma dag. Det är en hel massa faktorer som kan gå fel så att hans efterlängtade rymdfärd inte skall bli av. Senast hörde jag på vetenskapsradion att det måste vara bra väder, inte bara på avskjutningsplatsen som ju är självklart, utan även på de två speciella nödlandningsställena i Frankrike och Spanien som är de enda ställena de kan ta ner spektaklet på ifall något skulle gå fel vid uppskjutet...

...och jag är otålig på gränsen till sammanbrott för att jag inte har jobb motsvarande min utbildning 6 månader efter examen...