Nu menar jag inte i första hand risken att förköpa sig, för priserna är låga och det är ingen ko på isen om man råkar få med några läktor för mycket. Jag menar bokstavligen livsfarligt.
Inne i hallen stod ett par och lastade gipsskivor på ett släp med stor koncentration. Runt dem och deras ben snodde en liten son på 3-4 år och de var flera gånger nära att tjonga till honom i huvudet med ett vasst hörn. Men det verkade inte som om de märkte det ens.
Ute på brädgården svärmade mest gubbar i olika medelålder med "amatör" stämplat i pannan och en inåtvänd "äntligen hemma"-blick, bärande på brädor i olika dimensioner, gärna 3-5 st i samma grepp med sikte på det egna släpet. Kommer ni ihåg tv-filmen "Plankan" kanske ni kan föreställa er vad jag såg för min inre syn. Jag försökte bara hålla mig undan.
Hu! De skulle behöva en säkerhetsvakt därinne.
Men då skulle det förstås bli betydligt dyrare att handla där.
Nu har vi i alla fall köpt på oss diverse takplåt, virke och hängrännor så det håller oss sysselsatta ett tag. Så dröjer det innan vi behöver åka dit igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar