Ibland känner jag mig som om jag klev rakt in i den här sketchen.
Senast idag när jag var med dottern R och mågen E i bäbisaffären för att handla lite nödvändiga prylar åt den där filuren som ännu så länge döljer sig i En Mage Nära Mig. Mitt kommande barnbarn, m a o.
Sedan barndomskompisen och hans fru nedkom med sina tvillingar i veckan, drygt 10 veckor före beräknat datum, har nog dottern R fått lite eld i baken och inser att det faktiskt skulle kunna bli lite tidigare än 23 februari, och börjar därför redan nu att "cocoona" lite smått.
I bäbisaffären fick jag hela tiden bita mig i tungan för att inte säga allt jag tänkte. Jag sa nog ändå tillräckligt många gånger att det där har jag sparat hemma och det där kan man göra jätteenkelt själv, för det fick jag höra senare under eftermiddagen... Och vissa prylar är helt otroligt att man kan ha till försäljning i en affär. Uppenbarligen finns det ju en marknad för det. Och denna marknad har formligen exploderat sedan jag själv hade småbarn.
Exempelvis: små gummibollar att fästa under spjälsängens ben så att man med små ansträngningar kan få den att vibrera = 349:-. Åkpåse som en fjällsovsäck i absolut vatten- och vindtätt material PLUS överdrag på barnvagnen PLUS regnöverdrag att trä på hela vagnen - när är det sådant väder? Smäller inte ungen av därinne om man packar in den i allt det där? Räknade inte ens ihop hur mycket det kostade tillsammans.
S k "babysitter", typ walkie-talkie, har ju funnits i ett antal år. Men de flesta nyblivna föräldrar går inte längre från sitt barn än att man hör om det skulle vakna från t ex rummet intill.
En ordinär spjälsäng går knappt att uppbringa längre. Man vill ju kosta på sitt barn det finaste, eller hur? Alltså har den ljudlös höj- och sänkfunktion av långsidan, vändbar madrass "deluxe" med en varm sida för vintern och en svalare för sommaren (ca 12 cm tjock), extrastadigt spjälskydd, fluffigt täcke och specialkudde för att det lilla huvudet inte ska bli "platt". (Någon som har sett ett barn med platt huvud?) Sängen finns lackad i flera olika färger förstås. Påslakanset till detta kostar lika mycket som ett vanligt till en vuxensäng, om inte mer.
Ja, det är klart att det är fint, man vill ha det mesta nytt och mina barn är ändå väldigt sansade när det gäller att spendera pengar, och köper inte på sig en massa onödor. Och det är lika bra att satsa på kvalitet när man handlar åt första barnet, för det kommer kanske fler barn och syskonbarn som kan överta. Det finns ju också, icke förvånande, en enorm andrahandsmarknad därute som det inte fanns skymten av när det var aktuellt för mig.
Jag skall också inom det närmaste gå upp på vinden och ta ner några kartonger med lakan, filtar och spädbarnsprylar som fortfarande är i fullt användbart skick. Det går ju att ha det att byta med när de nya och fina är i tvätten, om inte annat.
Jag tycker bara synd om alla blivande och nyblivna föräldrar som bara för att det finns i affären tror att "det MÅÅÅSTE man ha" (som Gösta Ekman säger i sketchen ovan).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar