När man studerar på Högskolan - även på distans och på halv- eller kvartsfart - måste man, för att få ut sina poäng efter tentorna, vara medlem i Studentkåren. Det kostar ett par hundra och är den enda kostnaden för att studera i Sverige, sägs det.
(Studentlitteratur, studiematerial från block&penna till dator, mat, kläder, hyra osv är nämligen inte kostnader för själva studierna, enligt någons sätt att räkna ut det hela. Egentligen kostar det ju enormt mycket mer om man skall räkna med inkomstbortfall för den tid man lägger ner etc. Och tar man studielån för att finansiera ovanstående kringkostnader tillkommer dessutom räntor innan man har betalat tillbaka dessa.)
Alltnog. När man är medlem i Studentkåren får man även det fysiska beviset Studentkortet, som utöver kårmedlemsskap ger "en stor mängd förmåner och rabatter". Det kan vara t ex halva priset på flyttanmälan - fast då måste man vara under 26 år - studentpris på resor med SJ och SAS - fast då måste man studera på heltid - 10% på kompletta glasögon - hos en av de dyrare optikerkedjorna - och en djungel av "rabatter på allt från lokala pizzerior och frisörer till teaterbesök, psykologer och tandläkare" enligt utskicket. Och lite annat i samma stil.
Till Studentkortet hör (förstås) även ett nyhetsbrev som skickas ut per e-mail. Jodå, det är bra, så att man säkert inte missar något. Man går ju inte in och tittar på hemsidan varje dag precis, för att se om det har kommit något nytt.
Idag kom ett sådant nyhetsbrev. Och jag undrar hur många studenter som nappar på det som erbjöds idag. Huvudnumret var nämligen en resa till Kapstaden - ja, Sydafrika! - på en vecka för närmare 10 000:- per person. Jag menar inte att det inte låter spännande att åka dit, eller att det är ett bra och prisvärt erbjudande om man hade tänkt åka dit, eller att man inte skall passa på att resa och möta andra kulturer medan man är ung och obekymrad, eller att man inte skall flyga för att man skall tänka på klimatförändringarna.
För mig som söker jobb för fullt och hoppar in för nålpengar på det ena projektet och vikariatet efter det andra, en timme här och en där, och studerar på kvartsfart för att möjligen kunna skrapa ihop ytterligare poäng och konkurrensfördelar till mitt CV, är det sista jag skulle göra för mina slantar att fara på långresa. Frågan är om jag skulle resa om någon annan betalade - ja, om någon betalade för att jag skulle resa och göra ett fotoreportage eller liknande arbete skulle jag förstås åka med glädje, men en ren nöjesresa i detta läget...? Det känns som en boxning i solar plexus.
Förmodligen är den smarta tanken bakom detta erbjudande att man skall tänka med förlängda märgen "- ÅÅÅh, vad härligt att komma bort till en främmande, exotisk miljö... Men 10 000:- har jag inte råd att hosta upp." Så faller blicken strax till vänster, och vips! Där finns en meny med resmål som Barcelona, London, Warzawa, Berlin och Manchester - kanske har jag råd med detta? Och plötsligt finner man att man sitter och surfar i företagets "fyndlåda" och hittar en resa till Prag, två nätter FRÅN 1777:-, som verkar helt överkomligt. Och vill det sig, så har man lika plötsligt beställt en resa, fast man egentligen behövde nya vinterskor och tågbiljett hem till jul...
Studentkortet borde faktiskt ta och sålla lite i vad det är de skickar ut till sina kårmedlemmar. Det är trots allt obligatoriskt att vara kårmedlem och de fysiska utskicken måste man ta del av - man måste kunna visa upp kortet när man salstentar. Det går alltså inte att säga nej till all reklam, och avsäger man sig nyhetsbrevet kan man som sagt missa något erbjudande som faktiskt är vettigt just för min situation. De som har råd att åka ut på resor under sin studietid kan lätt hitta förmånliga erbjudanden på andra håll. Varför inte flera tips om bra nätverk, rekryteringsmässor, extraknäck eller praktikplatsförmedling?
Jag är jättetacksam för vår restresa till Menorca på en vecka i somras. Och på fredag åker vi till Simrishamn, bor på bed&breakfast och hälsar på en god vän. Det skall också bli kul, att träffa henne, se lite andra vyer och stressa ner. Äta gott behöver inte betyda äta dyrt. I vissa lägen får man helt enkelt rätta mun efter matsäcken och inte hålla på och sukta efter det ouppnåeliga, som folk i en annan situation har råd med.
Det måste ändå vara skillnad på situationen "arbete" och "inte arbete". Så kanske man bättre uppskattar det man får råd till senare, när det betalda jobbet dyker upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar