utan att jag gör någonting egentligen.
Ja, de senaste veckorna, sedan jag slutade mitt vikariat nere i Jönköping, har jag förstås intensifierat mitt jobbsökande ytterligare. Häromdagen övervägde jag ett jobb som pizzabagare i Boden. Men nej, lite långt att pendla. Just nu väntar jag på besked från två helt olika jobb på närmare håll, båda lika intressanta och säkert med lika många sökande till. Men jag borde med min utbildning ha på fötterna så att jag skulle fixa vilket som helst av dem utan inskolning.
Jag har också ägnat en hel del energi åt flyttbestyr. Den femte flytten på drygt två år, som vi varit delaktiga i, och som krävde lite logistik innan allt kom på rätt ställe. Och omklädning av soffgrupp mitt i allt. Flytten gick bra, sånär som på ett lampglas, men vad har man "Blocket" till? Två hyrbilar och ca 200 mils asfalt gick det åt, men det var det värt.
Idag har jag satt rejäl fart och gjort färdigt min nya Hjokalender för 2009. Jag har ju ett antal intressenter för den, och jag vill inte hålla dem på halster så länge att glöden (intresset) kallnar. Den blev (förstås!) jättefin. Inom kort hoppas jag ha ett provexemplar som man kan få komma hit och klämma på, tills vidare får man titta på den här. Och givetvis beställa om man känner sig redo!
I morgon skall jag försöka detaljplanera examenskalaset som vi skall ha på söndag, då dottern F kommer "hem" (på besök). Hoppas att vi har hunnit få kallskumsplymåerna till soffgruppen som jag var tvungen att beställa nya eftersom de gamla tydligen hade en begränsad hållbarhet på sådär 45 år. Annars får vi väl resa upp med dem senare. Och hon får sitta på golvet. Det går ju an nu när hon bor 35 mil bort i stället för 60.
Så det har inte varit mycket till bloggande på sista tiden. Men kanske blir det bättre när det lugnar ner sig. Om det gör det någon gång!
2 kommentarer:
Idag fick jag så till sist den fantastiskt vackra affischen med vår lille Ville på. Tusen tack!! Vi är helt tagna av att ha en sån fantastisk bild på honom. Du är sååå duktig!
/Isa
Tack, det gläder mig!
Alla vedpinnar som kan hålla liv i den tynande glöden som är mitt självförtroende emottages med tacksamhet ... det hjälper inte alltid med egna aforismer och glada tillrop!
Skicka en kommentar