Idag läste jag en sådan bra reflektion apropå kommunikation. Det var Ingrid P Bosseldal som skriver i dagens GP, sid 87. Jag citerar hela inlägget.
Stäng dörren ordentligt
Varje morgon hastar jag förbi en anonym port på vilken ett stort upptejpat anslag meddelar:"Stäng dörren ordentligt så att inte obehöriga kan komma in!"
Eftersom jag aldrig har något ärende dit, hör jag otvivelaktigt till kategorin obehöriga.
Samtidigt riktar sig meddelandet, som all skrift, till sin läsare, som i det här fallet återkommande råkar vara jag, och uppmanar mig alltså att tillse att porten är stängd - så att sådana som jag inte skall komma in.
Meddelandet har förvandlats till någon sorts morgonritual, till något som påminner om en zenbuddhistisk koan, ni vet en så'n där gåta som inte går att lösa intellektuellt utan kräver intuitiv begrundan: Stäng dörren så att du inte kommer in...
Nog finns det i det något betydligt besvärligare än vad lappens upphovsperson ursprungligen har avsett.
Undrar vad Shannon & Weaver har för kommunikationsteori om detta fall?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar