Bara på några dagar har jag varit på olika ställen och fått lyssna till spännande föreläsare. Bl a Kjell A Nordström och Troed Troedson, båda väldigt framstående forskare och inspirerande talare.
Deras båda föreläsningar i olika sammanhang tangerade och överlappade delvis varandra, och bekräftade en del saker som jag länge har funderat på angående individens plats på marknaden i framtiden.
Bland annat är det alltså så här, att det spelar ingen roll hur lång eller vilken utbildning man har."Alla" måste ha en högskoleutbildning idag oavsett man har "läshuvud" och intresse eller inte. "Alla ska med", hette det ju. Men man är inte färdig när man har gått en utbildning heller, för om man ska klara sig i världen måste man kunna tillämpa det man har lärt sig och vara benägen att utvecklas därifrån. Hela tiden. Samma sak med företag, i överförd bemärkelse - vi fick som exempel höra om ett företag som tillverkade tvättbrädor, som med tiden hade ställt om till telecom-branschen...
Det är det som illustreras på den något suddiga bilden ovan. Det står information på pilen som pekar uppåt och innovationsgrad på pilen som pekar "framåt"=till höger. Markeringarna på kurvorna illustrerar tre olika personlighetstyper (eller företagstyper, jämför Apple och Ericson) och där de var när de tog studenten - en var "färdig" och stagnerade, en hade just börjat fatta och ville fortsätta studera och en var långsam i starten men sedan satte kurvan fart nästan lodrätt.
Jag är en sådan person som vägrar att stagnera, jag tycker att jag har en ganska hög innovationsgrad. Jag försöker förhålla sinnet öppet, vilket gör att jag lär mig något nytt nästan varje dag - när jag träffar folk på nätet eller irl, när jag jobbar på olika arbetsplatser där jag har haft vikariat och timanställningar eller i mitt eget företag. Även på fritiden är jag den sorten. Behöver en hylla monteras, behöver en gardin sättas upp eller behöver det tapetseras i stugan så gör jag det. Vet jag inte hur man ska göra så läser jag mig till det eller frågar någon som vet. Men så väl känner jag mig själv, så om jag inte har någon bra informationskälla ger jag mig inte på det som jag är tveksam till att jag skulle kunna klara av. I så fall får det vara något där man kan testa lite först och får lov att misslyckas.
(Fast vissa saker som jag genomför, för att de ska göras, tar ganska lång tid och är kanske inte så roliga så jag vill göra om dem igen. Klä om stoppmöbler är ett sådant exempel. Maken och jag har gjort ett antal sådana genom åren. Det blir bra men tar alltid längre tid än man tror och jag säger varje gång att det här var den sista...!)
Jag är inte så värst lik Pippi Långstrump, men just i nedanstående exempel känner jag att vi är lite besläktade. Man kan inte veta säkert att man inte kan förrän man har prövat. Och man växer lite varje gång man har vågat pröva och lärt sig något nytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar