20160430

Rätt så idiotiskt. Del 61/100

Får man vara arg på sin pappa när han inte längre är här och kan försvara eller förklara sig?

Och om han såg vad jag håller på med vid stugan skulle han slå ifrån sig och säga "låt'et va', låt'et bara va'..."

Pappa hade en befängd idé om att eftersom han ägde och odlade denna lilla jordplätt omgiven av skog, så var han rättmätig och enväldig brukare av densamma. Alltså satt att råda över den natur som fanns där före honom. Växter och djur.

Så fort han tagit jorden i besittning satte han igång att odla. Och bygga stuga förstås. En del projekt fick han skrinlägga direkt, som att odla potatis (som tranorna glatt mumsade i sig) och sätta ut ädelfisk i den nygrävda dammen (efter ett år hade de simmat iväg med vårfloden). Planteringen av röda näckrosor i samma damm blev dukat bord åt älgarna, trots skyddsåtgärder i form av långa ribbor indränkta i till exempel hjorthornsolja eller andra medikamenter.

I ett sista desperat, fåfängt försök att stänga ute alla markens djur från det allra heligaste - trädgården med alla sällsynta växter - satte han upp ett tvåmetersstängsel fodrat med en rad hönsnät, en rad kycklingnät (det finmaskiga) och så ett varv TAGGTRÅD på det. För säkerhets skull runt hela trädgården. Där den gamla stenmuren finns kvar satte han stängslet ovanpå denna, och la för säkerhets skull några bumlingar ovanpå nätet. Så det blev tätt. Detta gjordes för typ 30 år sedan, nånting.

Vi fick ta över stället för ca 15 år sedan och pappa gick till sina fäder knappt 5 år därefter.

Redan när vi började fixa däruppe hade det "blivit" hål i nätet. Harar och annat småvilt tog för sig av det uppdukade smörgåsbordet. Älgarna klev över. Och en del av de hemtillverkade (förstås!) stolparna hade börjat ge sig. Så vi tog bort de mest iögonfallande delarna av stängslet ganska snart. Och gick in för att hitta växter att plantera som viltet inte vill äta. Det går rätt bra när man inte är så kräsen. Men de mer svårtillgängliga delarna av staketet - de som står bokstavligen fastvuxna i stenmuren - har "bara fått va'"...

Nu har jag i alla fall tagit tag i detta projekt. Operation staketborttagning. Med livet som insats.

Nämnde jag att nätet och den numera genomrostiga taggtråden var fastspikade med tretumsspik?

Håll med om att det var rätt knäppt gjort. För att inte säga oförlåtligt!

Inga kommentarer: