20071217

Skaraborg håller andan

Så är det dags. Några dagar före Sverigepremiären har den berömda och beryktade filmen om Arn världspremiär i Skara. Nej, jag är inte inbjuden, men jag skall säkert se den någon gång framöver i alla fall.

Den energiska projektledaren och marknadsföraren Anja Praesto har lagt och lägger ner all sin tid och kraft, samt inte minst sin själ, i att profilera Skaraborg och Västergötlands museum i samband med denna lansering.

Redan när de första böckerna kom under hennes ögon fanns planen där: hon insåg direkt att det här handlade ju om hennes jobb, som nyanställd ansvarig för medeltidsturismen i trakten och placerad på muséet i Skara. Hon finns sedan dess med i alla möjliga och omöjliga sammanhang omkring "Arn" för att öka intresset för området, skapa ett mervärde i turismen och bygga folkbildning. Med mera.

Det är hur viktigt som helst att rätt person kommer på en sådan här post. Anja har tidigare jobbat bl a med PR på Volvo, men det är ingen kvalitetsgaranti. Hon hade lika gärna kunnat vara en liten "grå tapetblomma" som hade fyllt sin tid med kontorsarbete, hemsidessnickeri och skyddande av varumärken. Engagemanget och det enorma idésprutandet är svårt att visa på ansökningshandlingar.

Anja Praesto har blivit en av mina stora förebilder i projektlednings-, informations- och kommunikationsbranschen. Just med sitt sätt att snappa upp en viktig händelse för just hennes projekt, i den strida strömmen av information, att tänka tematiskt och entusiasmera andra för detta på ett konstruktivt sätt. Hade det inte blivit Arn, hade hon hittat något annat övergripande tema för medeltidshistorien, det är jag övertygad om. Och byggt sitt nätverk av kompetenta medarbetare, och givetvis även handskats med "svansen" av mindre lyckade samarbetspartners och lycksökare, som bara vill vara med och dela på kakan utan att så, vattna och skörda först.

Bara av en ren händelse bodde vi grannar i Skultorp när vi var små, och lekte en hel del före skolåldern. Sedan kom vi ifrån varandra. Men det sägs ju att de intryck man får före 7-årsåldern är de viktigaste i livet. Och att leken skapar personligheten. Så - vem vet vilka intryck vi gjorde på varandra?

1 kommentar:

Anonym sa...

Grattis Eva! Även om jag inte riktigt förstod vad du skulle göra ;0)