Så har man då gått igenom ett "jobbcoachningsprogram". Jag har verkligen givit det en chans och försökt använda alla strategier för att hitta någon som behöver anlita mig mer än tillfälligt.
Det är bara det att det gjorde jag innan också. Letade annonser och nätverkade med alla mer eller mindre bekanta och obekanta man möjligen kan ha nytta av. "Visualiserade" mig själv på de olika arbetsplatser där jag sökte jobb, och vad jag gjorde där om fem år...
Det enda "nya" som de här sex träffarna har gett är ett annat sätt att formulera ansökan - personligt brev och CV. Man vänder runt allt och berättar absolut inget mer än vad som frågas efter i annonsen. Man berättar exakt hur man har jobbat med de arbetsuppgifter som beskrivs i annonsen. Det tar alltså minst dubbelt så lång tid som att skriva ett kronologiskt CV (det vanliga) och ett kort personligt brev. Och det är väldigt lätt att dölja hål i CV't - något som jag fått lära mig är absolut big no-no.
Man får ju ändå chansen att utveckla vem man är och vad man kan för övrigt när man kommer in på intervjun. Jo, tack. Nu har jag sökt fem tjänster med den här metoden. Alla borde vara igång och rekrytera vid det här laget. Alla var jag behörig och personligen mycket lämpad till.
En arbetsgivare har hört av sig med ett "tack för visat intresse men vi har gått vidare med andra sökande". Han kostade dessutom på sig ett "lycka till med andra jobb nu och i framtiden".
Vad övrigt är, är tystnad.
Och jag skall kontakta Arbetsförmedlingen nu för uppföljning och "ny handlingsplan". Jag känner mig grundlurad. Jag vet exakt vad de kommer att säga. Fortsätt söka. Och jag vet vad jag kommer att göra. Fortsätta söka. De kommer inte att göra något mer för mig.
Inget är nytt under solen. Idag fick jag se den här, från 1482. Historien förtäljer inte om Leonardo fick jobbet eller inte.
Har i alla fall, tack vare min egen envishet och ett bearbetande av en uppdragsgivare som började långt innan jag fick jobbcoachen, fått ett uppdrag som kan bli mera långsiktigt. Det jag har gjort nu räknar jag som arbetsprov, som jag hoppas de är nöjda med. Vi får väl se när materialet kommer i tryck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar