I morgon

Nu har jag gått och väntat i nästan tre veckor, sedan jag fick kallelse. I morgon är Dagen D. D som i Dags för nästa intervju.

Den här gången satsar de på en riktig intervju. På ett bemanningsföretag, med en konsult. Det känns seriöst. Jag skall åka till ett kontor i Göteborg och få tillfälle att under en timme berätta vem jag är, vad jag kan och varför jag passar perfekt på det här jobbet (också!). Själva tjänsten är placerad på närmare håll, så det blir varken pendling eller flytt OM det nu blir jag som väljs ut.

Jag har fått göra ett anlagstest i förväg, som jag skall få komplettera muntligt om jag vill. Tur det, som alla förstår som har spelat något spel innehållande påståenden med mig ... Vad innebär "ofta" och "sällan"? "Alltid" och "aldrig" är ju betydligt lättare att hantera!

Under helgen har det varit ganska fullt upp med annat att tänka på, men när det började lugna ner sig framåt söndagskvällen började magpirret. Jag sov inte mycket i natt utan snurrade mer än vanligt, till M's förtret. Idag är jag taggad till tusen. Började med en "pinn-promenad" till Abrahamstorp (1½ timme i rask takt) och förståndig frukost (har beslutat mig för att skippa vågen nu och kolla centimetrarna i stället!). Därefter började jag välja kläder. Började, alltså. Är inte färdig än. Sedan kollade jag mailen, varpå Internet omedelbart lade av - det var tydligen något större fel över sta'n, för det tog ett par timmar. Men jag hann i alla fall få en grej på en beställning att fixa till, som jag gjorde, varefter jag satte igång och skrev ut alla mina betyg och intyg som jag har inscannade på datorn. Man kunde gärna ta med dem, stod det i inbjudan, så jag tar kopiorna. Vill arbetsgivaren se originalen kan jag hämta dem i bankfacket vid senare tillfälle.

Själva intervjun är jag ganska lugn för. Jag vet ju vad jag kan och att jag är välmeriterad, och tror att jag kan framställa det så att en professionell intervjuare kan inse det. Det jag är orolig för är att de ändå vill ha någon annan "sort"...

Som lite lugnande balsam kom ytterligare ett mail, så snart Internet visade sig komma igång igen. En ny intervju om en vecka, i en grannstad, om ännu ett helt annorlunda jobb. 

Det har definitivt börjat röra lite på sig, och jag vågar ha aningen av ett hopp att jag skall kunna få ett "fast" jobb inom informations-sektorn så småningom i alla fall. Det vore så skönt att kunna koppla av det ständiga uppdragsjagandet och bara ha företaget som bisyssla och lönande hobby.

Försten till kvarn, kära arbetsgivare!