Ett nytt kapitel i berättelsen om Eva

Dags att vända blad. Det känns väldigt mycket som om det är dags att vända blad och börja på ett nytt kapitel i den här krönikan som handlar om mitt liv. De två senaste bladen har varit ihopklibbade i drygt tre år, så det är verkligen på tiden.

Jag startade ju mitt företag för att ha det som bisyssla till något annat, hel- eller deltidsjobb någonstans inom branschen. På så sätt kunde jag jobba med annan kommunikation än den jag skulle göra som anställd, för att få ut bredden och det bästa ur alla världar. De som har anlitat mig har varit nöjda med mitt jobb och i flera fall kommit tillbaka och det är ju jätteroligt!

När jag började söka jobb efter utbildningen var det däremot väldigt svårt att få arbetsgivarna att förstå det. Att man kan ha jobbat som förskollärare och sedan vilja göra något annat - av flera skäl. Att man kanske var en bra förskollärare, men ändå skulle bli en bra projektledare, informatör, copywriter, redigerare, korrekturläsare eller vad det nu var för jobb jag sökte. Och att man _vill_ jobba med mer än en sak. Och kunna ta betalt, och VILJA betala skatt.

Så jag har jobbat på med säsongsarbeten och vikariat. Projekt och timmar här och där. Samtidigt som jag har jagat uppdrag så mycket jag kunnat. Tidvis har jag undrat om jag skulle satsa allt på företaget och strunta i alla de där annonserna, men så har jag inte vågat riktigt.

Och nu, sedan i slutet av maj, har det varit alldeles tyst. Alldeles tyst. Så som det inte har varit någon period av dessa 5½ år som jag hållit på med företaget. Så under sommaren har jag sökt och sökt och sökt med samma intensitet, inte missat en enda möjlig annons.

I morgon skall jag då äntligen skriva på mina papper och börja på ett nytt ställe. Det är första gången som jag inte vet ett dugg om stället jag skall jobba på (mer än ungefär vad det är jag skall göra förstås). Inte hur det ser ut. Inte vilka jag skall jobba med. Inte vad jag skall ha för arbetsredskap - telefon och dator, gissar jag, men man vet ju aldrig.

Finns det personalrum med mikrovågsugn och kaffebryggare? Kylskåp? Får man eget skåp? Är det "dress-code"? Kommer jag att få jobba in en kvart på lunchen så jag hinner med sista bussen hem? Hur många semesterdagar får man? Vilket fack ska man vara med i?

Det enda jag vet är att jag vill ha kvar mitt företag och ta de uppdrag jag hinner med. Någon gång ska väl konjunkturen vända, och jag fick faktiskt en fråga idag - på Ica... (Typiskt Hjo!) Jag har ju alltid gjort saker vid sidan av jobb och barn etc, så i stället för att göra Waldorf-dockor eller arrangera torkade blommor kan jag väl redigera bilder och skriva texter, och få lite betalt?

Ställer klockan på 5 för säkerhets skull och känner förväntan pirra i magen. Jag tror verkligen att detta blir bra, även om det inte är ett klockrent drömjobb. Kanske kan jag göra det till ett? Annars har jag åtminstone en tjänst att söka mig vidare från.