Yrkesstolthet?

Som några av er vet, är jag uppvuxen med ena benet i en livsmedelsaffär.

Halva min släkt (om man ser till den delen som familjen stod nära och umgicks med under min uppväxt) jobbade där, och vi barn fick tidigt lära oss att titta om det fattades något i någon hylla, och fylla på. Fanns det inte varor i lager, så skulle man dra fram det man hade, så det ändå såg ut som att det fanns saker på hyllorna. Långt innan vi fick regelrätta feriejobb i samma affär.

Jag tänker på detta ibland, när jag handlar i min nuvarande lokala mataffär. OK, det är annorlunda nu när de skall hålla öppet alla veckans dagar, öppna kl 8 och stänga kl 21 eller 22 - på den tiden jag talade om ovan var det fråga om 9-18 på vardagar och 9-14 på lördagar. Hade man inte handlat då, så var det stängt. Eller också hänvisades man till kiosken uppe vid stora landsvägen.

Men ändå. Har man öppet, så måste det väl finnas varor att köpa? I min mataffär får man ibland känslan av att vi lever i ransoneringstider. Kommer man dag efter röd dag, framåt lunchtid, så kan t ex halva brödhyllan gapa tom. Är det extrapris på ost eller kaffe (som det skulle vara idag) så finns det inte ett dammkorn i dessa hyllor på söndagen.

Man ser aldrig någonsin någon som går och fyller på i hyllorna under helgen. Nej, jag vet att det kostar extra att ha personal på helgen - jag har ju även jobbat i handeln senare på andra ställen, där man jobbade på helgen - men man kunde kanske ha EN person som bara går runt och kollar lite. Och fyller upp med det som finns, om det nu är slut på lagret också. Kanske t o m sätter upp en lapp där man beklagar att varan är slut f n och när den väntas komma in igen. Det skulle se bra mycket trevligare ut i affären.