Sluta nu!! Del 94/100

Hela dagen har nyheterna behandlat det senaste terrordådet i London.

Hur länge ska vi orka detta? Sluta säger jag!!

Lång dags färd. Del 41/100

I dag har det verkligen varit en lång dag. Flera mindre fnurror som liksom stoppade upp flödet i jobbet.

Men jag började dagen med att chatta lite med dottern, innan hon skulle till jobbet. På Drottninggatan i Stockholm. Hon tyckte det kändes lite kymigt men det var bara att ta tjuren vid hornen, menade hon.

Det finns inte ord för hur glad jag är över att fortfarande ha en dotter att chatta med.

Bearbetning. Del 39/100

Hela dagen idag har såväl gammelmedia som radio och TV som flödena på Internet varit fulla av kommentarer till händelsen i centrala Stockholm igår.

Nu på kvällen har avspärrningarna hävts och folk strömmar till med blommor och ljus för att visa deltagande och på något sätt försöka inse och förstå vad det var som hände.

Själv har jag ända sedan det hände jobbat med att tränga undan tanken på att det kunde varit vi som drabbades. Fast vi bor 40 mil därifrån. Vår dotter jobbar alldeles bredvid och promenerade exakt i lastbilens färdstråk knappt ett par timmar tidigare. Nu klarade hon sig med blotta förskräckelsen och kom hem till sambon på Söder så småningom.

Vad skulle vi ha gjort om hon hade kommit i vägen? Livet är så skört.

Plötsligt. Del 38/100

Plötsligt hejdar sig livet ett tag.

Jag satt på bussen och pratade i telefon med en kollega. När vi lagt på såg jag att det fanns en massa messenger-aviseringar på min telefon. Kollade givetvis. Det var dottern, som jobbar på Drottninggatan i Stockholm, som skrev att någonting hände utanför, folk springer och skriker, det är något stort..

Under resten av dagen följde jag nyheterna på radio parallellt med familjens uppdateringar på telefonen. Hon klarade sig bra och tog sig hem. Men ett par timmar tidigare promenerade hon precis där.

Ungefär varannan minut kommer tanken "tänk om..". Men det går inte att tänka så. Då kan man inte leva.

Nyheter. Del 22/100

Det är tur att man inte alltid på kvällen vet vad som ska hända på morgonen.

Jag har haft fullt upp de senaste dagarna med att oroa mig för att barnbarnet skulle bli tillräckligt frisk före familjens flygsemester söderut. Det var på håret, men de kom iväg. Igår! Försenade av den franska strejken bland bagagepersonalen, men ändå hade det gått bra.

Och så händer denna terrorattack i Bryssel idag! Ur det blå, finns ingen chans att förutse eller skydda sig. En kollega på väg till New York på semester blev fast på en mindre flygplats hela dagen, de fick inte landa i Bryssel någon timme efter dådet. Att döma av hans FB-uppdateringar var det kaos i flera timmar när alla väntade på besked, men det senaste var att de tydligen hade en "plan B" nu i alla fall.

M påminde mig nyss om att vi faktiskt har passerat den flygplatsen första gången vi reste till Baracelona med hela familjen. Det var verkligen en gigantisk flygplats, och eftersom det var 15 år sedan så har de säkert byggt till den ytterligare. Hu, bara tanken på att det skulle ha hänt något sådant här då... Det kommer nära.

Nyheterna har haft fullt upp att uppdatera idag. Än är nog inte det sista beskedet sagt.