En talande bild av en del av mitt skrivbord.I morse vaknade jag och undrade vad jag skulle göra den här dagen, tro. Jag har just gjort färdigt ett ganska stort projekt, så jag skall skicka iväg en faktura, men det tar inte hela dagen.
Det är gott om plats i orderboken, kan man säga. Man märker att folk är lite mer försiktiga, med tanke på konjunkturen. Jag har ett par grejor i rockärmen, men fler uppdrag skulle inte vara i vägen.
Och jag har skickat in ansökningar till flera nya, intressanta jobb där jag skulle kunna ge järnet och göra jättebra ifrån mig - om jag åtminstone kunde få komma in på intervju och prata för min sak... Men ansökningstiden till ett av de mer intressanta (som är den första tiden som går ut) går inte ut på ännu en vecka, så det är bara att vänta. Och jag väntar svar från flera arbetsgivare som jag har sökt hos tidigare.
Hälften av min mentala energi går åt till att inte tänka. På livet, på hälsan, på pensionen, på dagarna som bara smälter bort medan jag inte är effektiv... Ja, jag har saker att göra men alldeles för få vill betala för det. Så jag vill inte göra för mycket ideellt heller. Och inte binda upp mig för mycket på ideella saker som jag inte kommer att hinna med när jag väl får det fasta jobb jag så gärna vill ha. Uppdrag i mitt företag kommer jag alltid att kunna reglera så att jag hinner det jag ska.
När jag sväljer det sista av frukosten ringer telefonen. Det är L, "pianofröken" på Kulturskolan, som har blivit genomförkyld och frågar om jag kan göra en akututryckning. Det är elevkonsert ikväll och yngsta kören skulle ju framträda. Det är övning på eftermiddagen med en sista finputsning och så framträdandet på kvällen.
Så blev det en uppgift att utföra idag också. Det är skönt att få koncentrera sig på något. Om så bara några timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar