I kväll mötte jag min "gamla" arbetskamrat Majvor. (Hon är knappt tio år äldre än jag, alltså inte precis gammal!) Vi jobbade ihop under några år i början av 1980-talet då vi även bodde grannar. Det var en dynamisk tid i våra familjer - Majvor och Lennart hade varit gifta några år och hade fått sin lille Henrik, vi förlovade och gifte oss och fick Rebecca, sedan jobbade jag även en del på sommaren innan Felicia föddes.
Vi sålde presentartiklar, keramik och en del husgeråd och annat i den legendariska Hjo-butiken Röda Boden. Det var vi båda som var yngst, och så Gite som jobbade extra (fast ganska ofta), tillsammans med ett gäng "damer" i olika ålder uppåt. Och en drös av sommarjobbande ungdomar på somrarna.
Vad kul vi hade för det mesta! Mycket folk som var på bra humör, de flesta ute för att handla eller "göra sig en glad dag". Mycket bussresor då man stod och slog in ömtåliga saker i silkepapper och wellpapp tills man slog knut på sig. Men också "karamellbussar" med folk som gick ett snabbt varv och sedan köpte - en ask hårda karameller.
Den här tiden av året var enormt hektisk. Massor av paket som slogs in så fint vi kunde under kritiska ögon, för att slitas upp under loppet av några timmar på julafton. Och så förstås fylla på varor, fylla på omslagspapper, fylla på papperskassar och damma, damma, damma och se till att det stod ett par små tomtar lite varstans i vartenda hörn i butiken - de tenderade att bli sålda nämligen.
Jag minns att jag kräktes av utmattning kvällen före mer än en julafton.
Hur som helst så var det jättekul att träffa Majvor idag och hämta upp lite info. Jag visste ju att hon också jobbar i Skövde, ända sedan Röda Boden stängdes för 9 år sedan, men butiks- och bibliotekstider stämmer inte ihop så vi har aldrig träffats i stan eller på bussen förrän nu. Vi hade förstås massor att prata om, familjerna, bilder på barnbarnen, om de "Röda Boden-tanter" som lever och inte... Vägen hem var nästan lite kort!
På bilden står Majvor till vänster och Gite till höger i våra nya ceriserosa rockar som vi just hade fått. Vad fina vi kände oss i dem!
20151207
Oväntade möten. Del 7/24
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar