Plötsligt har jag fått en timanställning (ca 35% på obestämd tid från nyår och framåt) som kommer ur den extra pott som biblioteket i Hjo nu har fått sig tilldelad för att utveckla verksamheten.
Dessutom möjlighet att vikariera på ytterligare två olika tjänster framöver om det skulle bli aktuellt.
Samtidigt säljer jag Hjo-kalendrar för fullt! Och i morgon kommer nästa nummer av Äntligen länstidningen i brevlådorna med min artikel om punk/pop-gruppen Neverstore. (Fast det är väldigt trögt att sälja annonser till Hjo-företag. "Det har vi aldrig gjort förut!")
Jag börjar fundera på att ta bort mina sökverktyg för platsannonser. Kanske behöver jag dem inte längre... det går bra nu...
20101212
Allting går att sälja
Ibland känner jag mig som om jag klev rakt in i den här sketchen.
Senast idag när jag var med dottern R och mågen E i bäbisaffären för att handla lite nödvändiga prylar åt den där filuren som ännu så länge döljer sig i En Mage Nära Mig. Mitt kommande barnbarn, m a o.
Sedan barndomskompisen och hans fru nedkom med sina tvillingar i veckan, drygt 10 veckor före beräknat datum, har nog dottern R fått lite eld i baken och inser att det faktiskt skulle kunna bli lite tidigare än 23 februari, och börjar därför redan nu att "cocoona" lite smått.
I bäbisaffären fick jag hela tiden bita mig i tungan för att inte säga allt jag tänkte. Jag sa nog ändå tillräckligt många gånger att det där har jag sparat hemma och det där kan man göra jätteenkelt själv, för det fick jag höra senare under eftermiddagen... Och vissa prylar är helt otroligt att man kan ha till försäljning i en affär. Uppenbarligen finns det ju en marknad för det. Och denna marknad har formligen exploderat sedan jag själv hade småbarn.
Exempelvis: små gummibollar att fästa under spjälsängens ben så att man med små ansträngningar kan få den att vibrera = 349:-. Åkpåse som en fjällsovsäck i absolut vatten- och vindtätt material PLUS överdrag på barnvagnen PLUS regnöverdrag att trä på hela vagnen - när är det sådant väder? Smäller inte ungen av därinne om man packar in den i allt det där? Räknade inte ens ihop hur mycket det kostade tillsammans.
S k "babysitter", typ walkie-talkie, har ju funnits i ett antal år. Men de flesta nyblivna föräldrar går inte längre från sitt barn än att man hör om det skulle vakna från t ex rummet intill.
En ordinär spjälsäng går knappt att uppbringa längre. Man vill ju kosta på sitt barn det finaste, eller hur? Alltså har den ljudlös höj- och sänkfunktion av långsidan, vändbar madrass "deluxe" med en varm sida för vintern och en svalare för sommaren (ca 12 cm tjock), extrastadigt spjälskydd, fluffigt täcke och specialkudde för att det lilla huvudet inte ska bli "platt". (Någon som har sett ett barn med platt huvud?) Sängen finns lackad i flera olika färger förstås. Påslakanset till detta kostar lika mycket som ett vanligt till en vuxensäng, om inte mer.
Ja, det är klart att det är fint, man vill ha det mesta nytt och mina barn är ändå väldigt sansade när det gäller att spendera pengar, och köper inte på sig en massa onödor. Och det är lika bra att satsa på kvalitet när man handlar åt första barnet, för det kommer kanske fler barn och syskonbarn som kan överta. Det finns ju också, icke förvånande, en enorm andrahandsmarknad därute som det inte fanns skymten av när det var aktuellt för mig.
Jag skall också inom det närmaste gå upp på vinden och ta ner några kartonger med lakan, filtar och spädbarnsprylar som fortfarande är i fullt användbart skick. Det går ju att ha det att byta med när de nya och fina är i tvätten, om inte annat.
Jag tycker bara synd om alla blivande och nyblivna föräldrar som bara för att det finns i affären tror att "det MÅÅÅSTE man ha" (som Gösta Ekman säger i sketchen ovan).
Senast idag när jag var med dottern R och mågen E i bäbisaffären för att handla lite nödvändiga prylar åt den där filuren som ännu så länge döljer sig i En Mage Nära Mig. Mitt kommande barnbarn, m a o.
Sedan barndomskompisen och hans fru nedkom med sina tvillingar i veckan, drygt 10 veckor före beräknat datum, har nog dottern R fått lite eld i baken och inser att det faktiskt skulle kunna bli lite tidigare än 23 februari, och börjar därför redan nu att "cocoona" lite smått.
I bäbisaffären fick jag hela tiden bita mig i tungan för att inte säga allt jag tänkte. Jag sa nog ändå tillräckligt många gånger att det där har jag sparat hemma och det där kan man göra jätteenkelt själv, för det fick jag höra senare under eftermiddagen... Och vissa prylar är helt otroligt att man kan ha till försäljning i en affär. Uppenbarligen finns det ju en marknad för det. Och denna marknad har formligen exploderat sedan jag själv hade småbarn.
Exempelvis: små gummibollar att fästa under spjälsängens ben så att man med små ansträngningar kan få den att vibrera = 349:-. Åkpåse som en fjällsovsäck i absolut vatten- och vindtätt material PLUS överdrag på barnvagnen PLUS regnöverdrag att trä på hela vagnen - när är det sådant väder? Smäller inte ungen av därinne om man packar in den i allt det där? Räknade inte ens ihop hur mycket det kostade tillsammans.
S k "babysitter", typ walkie-talkie, har ju funnits i ett antal år. Men de flesta nyblivna föräldrar går inte längre från sitt barn än att man hör om det skulle vakna från t ex rummet intill.
En ordinär spjälsäng går knappt att uppbringa längre. Man vill ju kosta på sitt barn det finaste, eller hur? Alltså har den ljudlös höj- och sänkfunktion av långsidan, vändbar madrass "deluxe" med en varm sida för vintern och en svalare för sommaren (ca 12 cm tjock), extrastadigt spjälskydd, fluffigt täcke och specialkudde för att det lilla huvudet inte ska bli "platt". (Någon som har sett ett barn med platt huvud?) Sängen finns lackad i flera olika färger förstås. Påslakanset till detta kostar lika mycket som ett vanligt till en vuxensäng, om inte mer.
Ja, det är klart att det är fint, man vill ha det mesta nytt och mina barn är ändå väldigt sansade när det gäller att spendera pengar, och köper inte på sig en massa onödor. Och det är lika bra att satsa på kvalitet när man handlar åt första barnet, för det kommer kanske fler barn och syskonbarn som kan överta. Det finns ju också, icke förvånande, en enorm andrahandsmarknad därute som det inte fanns skymten av när det var aktuellt för mig.
Jag skall också inom det närmaste gå upp på vinden och ta ner några kartonger med lakan, filtar och spädbarnsprylar som fortfarande är i fullt användbart skick. Det går ju att ha det att byta med när de nya och fina är i tvätten, om inte annat.
Jag tycker bara synd om alla blivande och nyblivna föräldrar som bara för att det finns i affären tror att "det MÅÅÅSTE man ha" (som Gösta Ekman säger i sketchen ovan).
20101021
Utmaningar, utmaningar...
Igår fick jag frågan om jag kunde tänka mig att ta hand om ett gäng journalister som kom till stan. Lite blandade, svenska och utländska. Jag skulle stänga min ordinarie arbetsplats på Skolbiblioteket och ta ett par timmar till detta.
Klart man svarar ja, innan man ens har hunnit tänka riktigt på vad det var jag skulle göra egentligen. Lät ju kul att träffa lite nytt folk, om inte annat.
Men saken gällde nämligen dagen IDAG. Och det gällde att ge journalisterna, som hängde i Kronprinsessan Victorias och Prins Daniels släptåg runt Skaraborg, ett gott intryck av Hjo. Hade ingen aning om vilket material jag hade till förfogande, om jag skulle vara ensam eller vilka frågor de skulle ställa. Om de skulle tilltala mig på franska eller småländska. Om frågorna gällde grynkorv eller Hjo-historik.
Lite mer instruktioner fick jag i mailen i morse. Och svara för mig kunde jag någorlunda, både om grynkorven och om Hjo, och det var flera som tyckte att det var trevligt ordnat med lokalproducerad siksmörgås och varm specialchoklad från Njuta. Och med Erkki och Frippe omkring sig är man inte övergiven!
Några bilder lyckades jag också knäppa av, trots att jag INTE FICK någon ackreditering. Det skulle jag inte ha, sa info-chefen. Nähä.
Klart man svarar ja, innan man ens har hunnit tänka riktigt på vad det var jag skulle göra egentligen. Lät ju kul att träffa lite nytt folk, om inte annat.
Men saken gällde nämligen dagen IDAG. Och det gällde att ge journalisterna, som hängde i Kronprinsessan Victorias och Prins Daniels släptåg runt Skaraborg, ett gott intryck av Hjo. Hade ingen aning om vilket material jag hade till förfogande, om jag skulle vara ensam eller vilka frågor de skulle ställa. Om de skulle tilltala mig på franska eller småländska. Om frågorna gällde grynkorv eller Hjo-historik.
Lite mer instruktioner fick jag i mailen i morse. Och svara för mig kunde jag någorlunda, både om grynkorven och om Hjo, och det var flera som tyckte att det var trevligt ordnat med lokalproducerad siksmörgås och varm specialchoklad från Njuta. Och med Erkki och Frippe omkring sig är man inte övergiven!
Några bilder lyckades jag också knäppa av, trots att jag INTE FICK någon ackreditering. Det skulle jag inte ha, sa info-chefen. Nähä.
20100901
Valfeber
Mycket kampanjande blir de'...
Det här är en av de bästa hittills, alldeles oavsett vilket parti som använder den.
Det här är en av de bästa hittills, alldeles oavsett vilket parti som använder den.
20100805
Ännu en ny erfarenhet...
Byggmax drive-in är ett fullkomligt livsfarligt ställe!
Nu menar jag inte i första hand risken att förköpa sig, för priserna är låga och det är ingen ko på isen om man råkar få med några läktor för mycket. Jag menar bokstavligen livsfarligt.
Inne i hallen stod ett par och lastade gipsskivor på ett släp med stor koncentration. Runt dem och deras ben snodde en liten son på 3-4 år och de var flera gånger nära att tjonga till honom i huvudet med ett vasst hörn. Men det verkade inte som om de märkte det ens.
Ute på brädgården svärmade mest gubbar i olika medelålder med "amatör" stämplat i pannan och en inåtvänd "äntligen hemma"-blick, bärande på brädor i olika dimensioner, gärna 3-5 st i samma grepp med sikte på det egna släpet. Kommer ni ihåg tv-filmen "Plankan" kanske ni kan föreställa er vad jag såg för min inre syn. Jag försökte bara hålla mig undan.
Hu! De skulle behöva en säkerhetsvakt därinne.
Men då skulle det förstås bli betydligt dyrare att handla där.
Nu har vi i alla fall köpt på oss diverse takplåt, virke och hängrännor så det håller oss sysselsatta ett tag. Så dröjer det innan vi behöver åka dit igen.
20100730
Nya erfarenheter hela tiden!
Sitter har pa ett internetcafe som vi hittade har i Cala d'Or, Mallorca, efter mycket letande, och tankte lagga upp nagra bilder som vi har platat hittills under semestern. Tyvarr hade jag fatt med mig fel sladd i hastigheten sa det blir inga bilder forran nasta gang.
Jag kan i alla fall inte lata bli att testa det har med internetcafe. Det har ju funnits i massor av ar men jag har aldrig kant behov av det forran nu.
Pa hotellet dar vi bor finns tradlost internet gratis att anvanda och M angrar djupt att han inte tog med en laptop-dator i stallet. Da hade han sluppit att ga anda hit. Och han hade sluppit sitta och titta nar jag slar fel pa det spanska tangentbordet, fyllt av ¿, ñ, ç och annat.
Jaja, vi far val se om det blir nagon annan gang, som jag ser till att fa med mig ratt sladd och kan ladda in nagra bilder. Det var ratt kul det har ocksa, fast lite stressigt att tanka pa att tiden gar. Nastan som pa den gamla modem-tiden...
M tycker att jag skall tala om vad vi har gjort idag. OK, idag har vi akt till Palma och tillbaka med lokalbussen. Det ar alltid lika spannande att gora vara sma exkursioner och se om man lyckas ta sig dit man vill och hem igen. Jo, det gick ju bra. Dessutom akte vi runt med turistbussen - ni vet, hop-on, hop-off, som finns i de flesta storre stader. For att vara extra grundliga akte vi drygt ett och ett halvt varv. Missade en hallplats pa kopet. Men vi sag i alla fall slottet Castell del Bellver och den stora fina katedralen. Sedan orkade vi inte med sa mycket mer kultur, utan tog en bocadillo pa plaça de santa Eulália och tog bussen till det stora kopcentret Porto Pi. Dar var det inga problem alls att spendera ett par timmar med diverse shopping, bade fonster- och riktig sadan.
Jag kan i alla fall inte lata bli att testa det har med internetcafe. Det har ju funnits i massor av ar men jag har aldrig kant behov av det forran nu.
Pa hotellet dar vi bor finns tradlost internet gratis att anvanda och M angrar djupt att han inte tog med en laptop-dator i stallet. Da hade han sluppit att ga anda hit. Och han hade sluppit sitta och titta nar jag slar fel pa det spanska tangentbordet, fyllt av ¿, ñ, ç och annat.
Jaja, vi far val se om det blir nagon annan gang, som jag ser till att fa med mig ratt sladd och kan ladda in nagra bilder. Det var ratt kul det har ocksa, fast lite stressigt att tanka pa att tiden gar. Nastan som pa den gamla modem-tiden...
M tycker att jag skall tala om vad vi har gjort idag. OK, idag har vi akt till Palma och tillbaka med lokalbussen. Det ar alltid lika spannande att gora vara sma exkursioner och se om man lyckas ta sig dit man vill och hem igen. Jo, det gick ju bra. Dessutom akte vi runt med turistbussen - ni vet, hop-on, hop-off, som finns i de flesta storre stader. For att vara extra grundliga akte vi drygt ett och ett halvt varv. Missade en hallplats pa kopet. Men vi sag i alla fall slottet Castell del Bellver och den stora fina katedralen. Sedan orkade vi inte med sa mycket mer kultur, utan tog en bocadillo pa plaça de santa Eulália och tog bussen till det stora kopcentret Porto Pi. Dar var det inga problem alls att spendera ett par timmar med diverse shopping, bade fonster- och riktig sadan.
20100726
Semester!
Noterar att det är mer än en månad sedan jag skrev något på bloggen.
Ja, den här sommaren har man inte gjort många knop i värmen.
I ärlighetens namn skall sägas att jag ju faktiskt jobbade ända till den 16/7 och då hann med en hel del omflyttningar och röjningar. Och i förra veckan jobbade vi en del uppe i stugan. Nu har ju vädret slagit om och det har blivit mera normal svensk sommar, så det går faktiskt att ta i lite när man är där.
Men i morgon blir det resa på riktigt. Då åker M och jag på en restresa till Mallorca, där vi aldrig har varit. Där ska det i alla fall vara sol och varmt, och vi stannar en vecka.
Sonen T och lilla I skall hålla ställningarna här hemma under tiden. De jobbar och står i för att samla i ladorna inför kommande studier.
Ja, den här sommaren har man inte gjort många knop i värmen.
I ärlighetens namn skall sägas att jag ju faktiskt jobbade ända till den 16/7 och då hann med en hel del omflyttningar och röjningar. Och i förra veckan jobbade vi en del uppe i stugan. Nu har ju vädret slagit om och det har blivit mera normal svensk sommar, så det går faktiskt att ta i lite när man är där.
Men i morgon blir det resa på riktigt. Då åker M och jag på en restresa till Mallorca, där vi aldrig har varit. Där ska det i alla fall vara sol och varmt, och vi stannar en vecka.
Sonen T och lilla I skall hålla ställningarna här hemma under tiden. De jobbar och står i för att samla i ladorna inför kommande studier.
20100617
Och så köpte jag en bil!
I eftermiddag var vi i Skövde och hämtade den gröna. Det blev en
"megas" (Renault Mégane) igen, vi hade en blå modell Classic som
åkte i diket med mig för 5 år sedan. Den här är grön på flera
sätt, bl a drar den sådär 4 dl diesel per mil på landsväg och är
också lite mindre än Lagunan som vi haft i 25 000 mil.
Det blir nog bra när man vant sig. Och jag fick en fin blombukett som
tack för affären. Sådant gillar vi!
"megas" (Renault Mégane) igen, vi hade en blå modell Classic som
åkte i diket med mig för 5 år sedan. Den här är grön på flera
sätt, bl a drar den sådär 4 dl diesel per mil på landsväg och är
också lite mindre än Lagunan som vi haft i 25 000 mil.
Det blir nog bra när man vant sig. Och jag fick en fin blombukett som
tack för affären. Sådant gillar vi!
20100614
Som fisken i vattnet
Sommar = morgonsim i Guldkroksbadet. Har varit så i många år men inte förrän förra året utnyttjade jag det till max.
I år har kommunen fått tillbaka skötseln av anläggningen och i sommar testar man hur det funkar med fritt inträde till hela stället. De har annonserat ungefär samma öppettider som förut, men morgonsimmet skulle vara mellan 7 och 8. Jippi, tyckte jag som simmar lugnt, då kanske man hinner simma en km! Förut har det bara varit bassängtid till 7 30, nämligen, och det har kännts lite stressat.
Idag var första gången för i år som jag verkligen pallrade mig dit för att simma några tag. Eftersom jag är ganska otränad nu bestämde jag från början att det skulle räcka med 500 m idag. Kom dit strax efter 7 men tänkte att det var ju ingen brådska. In och klädde om och duschade, det luktade rent och nystädat som aldrig förr - ojdå, vad kommunen kan, tänkte jag. En "badvärd" satt vid bassängkanten och övervakade så att ingen höll på att dränka sig - inte heller standard under tidigare regim just vid morgondoppet! Inte mindre än totalt tre "personal" var på plats, en klippte gräset och en gick runt och grejade med vad det nu var. Förut brukade det bara finnas en vaktis som öppnade grinden.
När jag hade simmat mina 500 upptäckte jag att leden hade glesnat i bassängen, folk började gå upp. Hm, ja, jag skulle ju ändå gå upp, men det var ju 8 det var sagt?? I omklädningsrummet hörde jag någon säga "jag som trodde det var 8 nu!" Fler som tänkt så, alltså.
Så på väg ut passade jag på att fråga den trevliga badvärd-tjejen. Nää, badet är öppet till 8 men man får bara vara i bassängen till 7 30... Sedan måste vaktmästarna göra rent bassängen. (Det är vi iofs tacksamma för!) Same, same but different alltså. Men lite lurad känner man sig allt! Jag vill ju inte vänta med mitt morgondopp ända tills badet öppnar kl 10 00 och trängas med alla simskolebarn.
Det räcker med andra hurtbullar till morgonsimmare i alla åldrar. Påfallande många är samma vithåriga damer som kommer in på bibblan och lånar stora travar med deckare, ju blodigare desto bättre. Undrar om det har något samband? Ja, se, det är en helt annan historia!
20100613
Det finns flera
som har svårt att hitta en ny plats i tillvaron när man av en eller annan anledning har behövt tänka om, och starta om, sitt arbetsliv.
Läs det här tänkvärda blogginlägget om oss som är "sidokvalificerade".
Jag är jätteglad för att jag har mitt vik på biblioteket ända till nyår och jag känner att jag har mycket att tillföra den verksamheten. Jag tror att de ansvariga också tycker det, nu när jag har fått visa en del av vad jag går för under ett par månader.
Men jag tror inte på att det kan bli en fortsättning i samma form nästa år, främst därför att ordinarie personal förstås räknar med att komma tillbaka från sin föräldraledighet, och någon utökning av antalet anställda kommer knappast i fråga. Därför kommer jag att sätta igång igen efter sommaren och söka, söka och söka på alla jobb jag hittar. Och därför sätter jag också in näbbar och klor för att under vikariatstiden hålla fast de uppdragsgivare som anlitar mitt företag!
Läs det här tänkvärda blogginlägget om oss som är "sidokvalificerade".
Jag är jätteglad för att jag har mitt vik på biblioteket ända till nyår och jag känner att jag har mycket att tillföra den verksamheten. Jag tror att de ansvariga också tycker det, nu när jag har fått visa en del av vad jag går för under ett par månader.
Men jag tror inte på att det kan bli en fortsättning i samma form nästa år, främst därför att ordinarie personal förstås räknar med att komma tillbaka från sin föräldraledighet, och någon utökning av antalet anställda kommer knappast i fråga. Därför kommer jag att sätta igång igen efter sommaren och söka, söka och söka på alla jobb jag hittar. Och därför sätter jag också in näbbar och klor för att under vikariatstiden hålla fast de uppdragsgivare som anlitar mitt företag!
20100602
Att cykla genom Hjo
en morgon strax före 8 känns som att vara i en Disney-film. Bonjour!!
"Lilla stad, den är lugn och vilsam.
Varje dag är som den igår.
Lilla stad, litet folk som bor där, börjar da'n så här:
Stadsfolket:
Bonjour! Bonjour! Bonjour, bonjour, bonjour!
Se där går bagar'n med sitt bröd som alltid, av samma
välkända modell, varje morgon samma sak;
Framifram och bakibak, in den småstad där vi bor.
Bagar'n:
God morgon Belle!
Belle:
God morgon monsieur!
Bagar'n:
Vart är du på väg?
Belle:
Till bokhandlar'n, jag har just läst en underbar saga
om en bönstjälk och en jätte och...
Bagar'n:
Så fint... MARIE, BAGUETTERNA! SKYNDA!..."
(Ur Skönheten och Odjuret)
"Lilla stad, den är lugn och vilsam.
Varje dag är som den igår.
Lilla stad, litet folk som bor där, börjar da'n så här:
Stadsfolket:
Bonjour! Bonjour! Bonjour, bonjour, bonjour!
Se där går bagar'n med sitt bröd som alltid, av samma
välkända modell, varje morgon samma sak;
Framifram och bakibak, in den småstad där vi bor.
Bagar'n:
God morgon Belle!
Belle:
God morgon monsieur!
Bagar'n:
Vart är du på väg?
Belle:
Till bokhandlar'n, jag har just läst en underbar saga
om en bönstjälk och en jätte och...
Bagar'n:
Så fint... MARIE, BAGUETTERNA! SKYNDA!..."
(Ur Skönheten och Odjuret)
20100531
Kombinatör
Jag går och smakar på ordet lite då och då.
Ett ny-ord som betecknar något som jag alltid varit.
Vill helst ha ett fast jobb, inte så viktigt hur stor sysselsättningsgrad det är, men också något intressant att göra på frilans-basis, gärna ett par uppdrag i taget.
När jag jobbade som förskollärare var jag även cirkelledare och hade några timmar drama och småbarnsrytmik på Kulturskolan varje vecka. När jag studerade på MKV jobbade jag som stadsvandringsguide och turistvärdinna på Turistbyrån, och ryckte in på Kulturskolan som vikarie ibland. Sedan jag slutade på MKV har jag fortsatt att säsongsarbeta och vikariera medan jag har gjort jobb genom mitt eget företag, och det är bara det där fasta jobbet som egentligen har lyst med sin frånvaro.
Nu har jag det nästan som jag vill ha det. Om inte ett fast jobb, så i alla fall ett långt vikariat, ända fram till nyår, på deltid. Och jobbet är inom informationsbranschen även om vissa inte tycker att det är klockrent, mitt i prick. Jag har en väldig nytta av båda mina utbildningar, + alla fristående kurser jag har gått, som barnbibliotekarie, faktiskt. Och av alla mina andra erfarenheter som jag fått genom livet. Allt hör ihop på något sätt.
The circle of life.
Vad händer efter nyår, då? Det tänker jag inte så mycket på nu. I oktober tänker jag lägga upp den strategin.
Ett ny-ord som betecknar något som jag alltid varit.
Vill helst ha ett fast jobb, inte så viktigt hur stor sysselsättningsgrad det är, men också något intressant att göra på frilans-basis, gärna ett par uppdrag i taget.
När jag jobbade som förskollärare var jag även cirkelledare och hade några timmar drama och småbarnsrytmik på Kulturskolan varje vecka. När jag studerade på MKV jobbade jag som stadsvandringsguide och turistvärdinna på Turistbyrån, och ryckte in på Kulturskolan som vikarie ibland. Sedan jag slutade på MKV har jag fortsatt att säsongsarbeta och vikariera medan jag har gjort jobb genom mitt eget företag, och det är bara det där fasta jobbet som egentligen har lyst med sin frånvaro.
Nu har jag det nästan som jag vill ha det. Om inte ett fast jobb, så i alla fall ett långt vikariat, ända fram till nyår, på deltid. Och jobbet är inom informationsbranschen även om vissa inte tycker att det är klockrent, mitt i prick. Jag har en väldig nytta av båda mina utbildningar, + alla fristående kurser jag har gått, som barnbibliotekarie, faktiskt. Och av alla mina andra erfarenheter som jag fått genom livet. Allt hör ihop på något sätt.
The circle of life.
Vad händer efter nyår, då? Det tänker jag inte så mycket på nu. I oktober tänker jag lägga upp den strategin.
20100516
I've been working like a dog
Nu återstår två saker av mitt projekt. Dels att se om jag kommer att
drabbas av åkomman Horror Vacui. Rädslan för att det blir tomt,
alltså. Uppstår vanligtvis efter ovanligt intensiva arbetsperioder.
Fast jag har aldrig direkt lidit av det.
drabbas av åkomman Horror Vacui. Rädslan för att det blir tomt,
alltså. Uppstår vanligtvis efter ovanligt intensiva arbetsperioder.
Fast jag har aldrig direkt lidit av det.
Dels att se hur många timmar jag kommer att få betalt för. Alltid
spännande. Vi kom överens om ett antal timmar och ett belopp, men jag
skulle säga till om det fattades material och om jag behövde
komplettera. Vilket jag gjorde. Ganska mycket. Jag har förstås kollat
varje grej så det var OK innan jag gjorde det. Men, som sagt.
Spännande.
Tills vidare sitter jag i fåtöljen och glor rakt fram - på TV. I
morgon skall jag sätta fart med annonserna för "Äntligen". Och jobba
på bibblan förstås.
20100508
Uppdrag föder uppdrag
på samma sätt som "handel föder handel" visar det sig.
Efter träget nätverkande och inte så få fina vinkar har jag lyckats få vad som kan kallas ett uppdrag värt namnet.
Bråttom är det förstås, det skulle ju varit klart för ett par månader sedan egentligen. Så nu sitter jag och sätter ihop material jag fick i onsdags för att kunna redovisa ett utkast på måndag morgon, och helst ha klart vilka delar jag inte kan få tag i på egen hand. Några loggor t ex.
Det blir inte mycket tid på nätet. Nu klev jag ut för att facebooka en fråga om en bild som jag vill använda, och leta reda på några flaggsymboler som jag behöver. Och då blev det äntligen lite bloggande också. Jag får massor av uppslag till blogginlägg hela tiden men hinner aldrig blogga ner dem.
Som t ex det här: har ni någonsin tänkt på hur den brittiska flaggan ser ut egentligen? Att de diagonala röda ränderna inte går ända in till krysset utan att det är en liten vit rand från korset mellan de röda fälten. När blev det det? När man ritade flaggor på mellanstadiet målade man ju alltid ihop det röda i mitten. Eller? Nu när man kan googla bilder känner jag mig överbevisad. Här har jag gått och gjort fel i fyrtio år...
Efter träget nätverkande och inte så få fina vinkar har jag lyckats få vad som kan kallas ett uppdrag värt namnet.
Bråttom är det förstås, det skulle ju varit klart för ett par månader sedan egentligen. Så nu sitter jag och sätter ihop material jag fick i onsdags för att kunna redovisa ett utkast på måndag morgon, och helst ha klart vilka delar jag inte kan få tag i på egen hand. Några loggor t ex.
Det blir inte mycket tid på nätet. Nu klev jag ut för att facebooka en fråga om en bild som jag vill använda, och leta reda på några flaggsymboler som jag behöver. Och då blev det äntligen lite bloggande också. Jag får massor av uppslag till blogginlägg hela tiden men hinner aldrig blogga ner dem.
Som t ex det här: har ni någonsin tänkt på hur den brittiska flaggan ser ut egentligen? Att de diagonala röda ränderna inte går ända in till krysset utan att det är en liten vit rand från korset mellan de röda fälten. När blev det det? När man ritade flaggor på mellanstadiet målade man ju alltid ihop det röda i mitten. Eller? Nu när man kan googla bilder känner jag mig överbevisad. Här har jag gått och gjort fel i fyrtio år...
20100411
Att börja på ett nytt jobb
är jobbigare än man tror...
Trots att det bara är 75% och jag haft en ganska väl tilltagen "inskolningsperiod" har det varit dagar då jag kommit hem och varit HELT slut. Faktiskt fått gå och ta en tupplur för att orka med resten av dagen med det jag tänkt göra hemma.
Jag har ju aldrig jobbat just på bibliotek förut och i dagens IKT-samhälle är det dator som gäller. För säkerhets skull är det ett program för Stadsbiblioteket och ett helt annat på skolan. (Ett dussin nya lösenord för de olika inloggningarna är en bonus, förstås...) Och det är ju inte bara utlån det handlar om, utan också reservationer, fjärrlån, inläggning av nya böcker och beställning. Så det där med att hålla ordning på Hcg och Hcf samt de lite krångligare Lz, Qcc och V, och komma ihåg andra etiketter och stämplar som skall sättas i böckerna, det är bara en liten del av det hela. Det är bara att lära sig.
Jag har i alla fall stor nytta av mina 40 p i Informationskunskap. Dels vet jag hur man använder sökmotorer i största allmänhet och förstår från början vad det är jag gör och varför. Dels har jag god datavana.
Och inom kort kommer jag att ta upp traditionen med "sagostunden". Så får min förskollärarutbildning också glimta fram lite.
Trots att det bara är 75% och jag haft en ganska väl tilltagen "inskolningsperiod" har det varit dagar då jag kommit hem och varit HELT slut. Faktiskt fått gå och ta en tupplur för att orka med resten av dagen med det jag tänkt göra hemma.
Jag har ju aldrig jobbat just på bibliotek förut och i dagens IKT-samhälle är det dator som gäller. För säkerhets skull är det ett program för Stadsbiblioteket och ett helt annat på skolan. (Ett dussin nya lösenord för de olika inloggningarna är en bonus, förstås...) Och det är ju inte bara utlån det handlar om, utan också reservationer, fjärrlån, inläggning av nya böcker och beställning. Så det där med att hålla ordning på Hcg och Hcf samt de lite krångligare Lz, Qcc och V, och komma ihåg andra etiketter och stämplar som skall sättas i böckerna, det är bara en liten del av det hela. Det är bara att lära sig.
Jag har i alla fall stor nytta av mina 40 p i Informationskunskap. Dels vet jag hur man använder sökmotorer i största allmänhet och förstår från början vad det är jag gör och varför. Dels har jag god datavana.
Och inom kort kommer jag att ta upp traditionen med "sagostunden". Så får min förskollärarutbildning också glimta fram lite.
20100313
Ibland går det VERKLIGEN fort...
Blev påpekad på sta'n att jag inte har bloggat på ett tag, att jag bloggar för sällan och ska blogga mera... Ojsan, har det gått ett tag igen!
Jaa, jag är ju inte världens mest regelbundna bloggare, det erkänner jag, men de här bloggarna är ju inte på något vis professionella utan är till för att jag ska skriva i dem bara när jag känner för det. Jag har i och för sig tänkt ganska många blogg-tankar på sistone, men har inte hunnit pränta ner dem. Så då får det vara. Och det har också varit lite annat på gång.
Jag jobbar på med mitt uppdrag att skriva artiklar och sälja annonser i tidningen Äntligen/Länstidningen. Den här gången har jag flera nya annonsörer! Och jag har skrivit några bra artiklar om Hjo och påsken, som jag hoppas alla kommer in. Så här såg mina bidrag i förra numret ut.
Jag har också tagit ett tag i kokboken som är på gång, så vi har numera en dummy att visa upp för hugade spekulanter. När det blir deadline för tidningen skall jag göra mitt nästa månadsbrev som jag skickar till ett antal kunder och andra nätverkare, och presentera boken där, och lite annat också.
I början av mars var jag med företagarna i Centrum- och Handelsutvecklingsprojektet på studieresa i Smögen och Vara kommuner. Det var en bra resa på många sätt. När vi precis hade ätit lunch och var på väg mot Vara ringde min mobiltelefon. Det var en bekant som hade sett följande:
...och just hade skrivit ett bokmanus som behövde läsas och "omdömas" av en oberoende person. Det står ju i artikeln att jag recenserar böcker! Så det blev ett uppdrag på stående fot. Tidningen är Erikshjälpens informationstidning som kommer 4 ggr per år, och alltså kommer att ligga ända till juni. Och delas ut i en massa sammanhang. Undrar hur många andra uppdrag jag kommer att få genom den?
Och slutligen: I tisdags när jag som vanligt höll på med allt och ingenting ringde telefonen. Det var kulturchefen, som lät meddela att det vikariat jag hade sökt för tre månader sedan och inte fått, nu var ledigt igen. Hon som hade fått vikariatet då, hade nu fått en fast tjänst på annat håll, och behövde tillträda snabbt. Och då fick de bryderi här på skolbiblioteket och stadsbiblioteket. Så erinrade de sig att jag ju hade sökt det, och ringde som sagt. Delvis för att jag har ett ständigt intresse för böcker och underhåller det genom att recensera böcker på PocketBlogg.se. Tjolahopp! Jag tog förstås "andra chansen". Så nu har jag 75% jobb fram till nyår, uppdraget på Äntligen och lektörsuppdraget med boken.
Jag har också gjort en fotografering idag, som jag skall debitera ett av våra politiska partier.
Plötsligt känns det som om jag får betalt för nästan allt som jag gör...! Kan det verkligen vara sant??
Jaa, jag är ju inte världens mest regelbundna bloggare, det erkänner jag, men de här bloggarna är ju inte på något vis professionella utan är till för att jag ska skriva i dem bara när jag känner för det. Jag har i och för sig tänkt ganska många blogg-tankar på sistone, men har inte hunnit pränta ner dem. Så då får det vara. Och det har också varit lite annat på gång.
Jag jobbar på med mitt uppdrag att skriva artiklar och sälja annonser i tidningen Äntligen/Länstidningen. Den här gången har jag flera nya annonsörer! Och jag har skrivit några bra artiklar om Hjo och påsken, som jag hoppas alla kommer in. Så här såg mina bidrag i förra numret ut.
Jag har också tagit ett tag i kokboken som är på gång, så vi har numera en dummy att visa upp för hugade spekulanter. När det blir deadline för tidningen skall jag göra mitt nästa månadsbrev som jag skickar till ett antal kunder och andra nätverkare, och presentera boken där, och lite annat också.I början av mars var jag med företagarna i Centrum- och Handelsutvecklingsprojektet på studieresa i Smögen och Vara kommuner. Det var en bra resa på många sätt. När vi precis hade ätit lunch och var på väg mot Vara ringde min mobiltelefon. Det var en bekant som hade sett följande:
...och just hade skrivit ett bokmanus som behövde läsas och "omdömas" av en oberoende person. Det står ju i artikeln att jag recenserar böcker! Så det blev ett uppdrag på stående fot. Tidningen är Erikshjälpens informationstidning som kommer 4 ggr per år, och alltså kommer att ligga ända till juni. Och delas ut i en massa sammanhang. Undrar hur många andra uppdrag jag kommer att få genom den?Och slutligen: I tisdags när jag som vanligt höll på med allt och ingenting ringde telefonen. Det var kulturchefen, som lät meddela att det vikariat jag hade sökt för tre månader sedan och inte fått, nu var ledigt igen. Hon som hade fått vikariatet då, hade nu fått en fast tjänst på annat håll, och behövde tillträda snabbt. Och då fick de bryderi här på skolbiblioteket och stadsbiblioteket. Så erinrade de sig att jag ju hade sökt det, och ringde som sagt. Delvis för att jag har ett ständigt intresse för böcker och underhåller det genom att recensera böcker på PocketBlogg.se. Tjolahopp! Jag tog förstås "andra chansen". Så nu har jag 75% jobb fram till nyår, uppdraget på Äntligen och lektörsuppdraget med boken.
Jag har också gjort en fotografering idag, som jag skall debitera ett av våra politiska partier.
Plötsligt känns det som om jag får betalt för nästan allt som jag gör...! Kan det verkligen vara sant??
20100224
Snöfoton från Hjo
Ibland går det fort!
Blev uppringd av en fastighetsägare i staden som ville dokumentera hur företagets fastigheter såg ut nu under den snörikaste vintern i mannaminne. Och hur snöröjningen fungerade. Mycket av snön hade redan forslats bort, så det var idag det skulle ske.
Så, åt sidan med allt obetalt ideellt arbete jag just höll på med, och ut i snön. Två timmar tog det att gå runt för att få med de flesta av husen. 180 bilder blev det. Sedan var det lite redigeringsarbete vid datorn också.
Jag är tacksam för varje timme!
Ett litet smakprov:
(Om "vän av ordning" till äventyrs undrar vilken runda jag gick min promenad, så kan jag säga att bilderna inte ligger i kronologisk följd!)
Blev uppringd av en fastighetsägare i staden som ville dokumentera hur företagets fastigheter såg ut nu under den snörikaste vintern i mannaminne. Och hur snöröjningen fungerade. Mycket av snön hade redan forslats bort, så det var idag det skulle ske.
Så, åt sidan med allt obetalt ideellt arbete jag just höll på med, och ut i snön. Två timmar tog det att gå runt för att få med de flesta av husen. 180 bilder blev det. Sedan var det lite redigeringsarbete vid datorn också.
Jag är tacksam för varje timme!
Ett litet smakprov:
(Om "vän av ordning" till äventyrs undrar vilken runda jag gick min promenad, så kan jag säga att bilderna inte ligger i kronologisk följd!)
20100223
20100221
Snökaos och katastrofberedskap = in med svärmor i snösvängen!
Vår huvudentré.
Hamngatan. Rakt fram, i det gråbeige huset längst ner i backen före ån, bor vi.
Snöhögen på torget är nu ca 4 m hög och har fått sällskap av flera mindre på och omkring torget.
KyrkogatanI fredags kväll började det blåsa och yra snö, och i går morse ringde mågen och frågade snällt om vi kunde hjälpa till att skotta fram hyresgäster. De ringde in alla människor de kunde komma på för att skotta upp de ibland meterhöga drivorna som låg utanför folks ytterdörrar. Klart vi ställde upp, så mycket det gick.
I morse hade det ju kommit ny snö, men nu var det inte riktigt samma panikläge. Tur i oturen att det var helg också, så det gjorde inte så mycket om det inte var skottat förrän 11-12.
Så nu har vi praktiserat lite i snösvängen. Många människor är tacksamma, men konstigt nog finns det ändå de som måste klaga på att det inte går tillräckligt fort, att de inte kommer ut osv. Sådant är tråkigt!
Jag är jätteglad för att vi har vår "lille gubbe" (hustomten) Owe här som vanligtvis hinner skotta och rensa och göra fint runt huset där vi bor. Och det talar vi om för honom också!
20100216
Summering och utvärdering
Så har man då gått igenom ett "jobbcoachningsprogram". Jag har verkligen givit det en chans och försökt använda alla strategier för att hitta någon som behöver anlita mig mer än tillfälligt.
Det är bara det att det gjorde jag innan också. Letade annonser och nätverkade med alla mer eller mindre bekanta och obekanta man möjligen kan ha nytta av. "Visualiserade" mig själv på de olika arbetsplatser där jag sökte jobb, och vad jag gjorde där om fem år...
Det enda "nya" som de här sex träffarna har gett är ett annat sätt att formulera ansökan - personligt brev och CV. Man vänder runt allt och berättar absolut inget mer än vad som frågas efter i annonsen. Man berättar exakt hur man har jobbat med de arbetsuppgifter som beskrivs i annonsen. Det tar alltså minst dubbelt så lång tid som att skriva ett kronologiskt CV (det vanliga) och ett kort personligt brev. Och det är väldigt lätt att dölja hål i CV't - något som jag fått lära mig är absolut big no-no.
Man får ju ändå chansen att utveckla vem man är och vad man kan för övrigt när man kommer in på intervjun. Jo, tack. Nu har jag sökt fem tjänster med den här metoden. Alla borde vara igång och rekrytera vid det här laget. Alla var jag behörig och personligen mycket lämpad till.
En arbetsgivare har hört av sig med ett "tack för visat intresse men vi har gått vidare med andra sökande". Han kostade dessutom på sig ett "lycka till med andra jobb nu och i framtiden".
Vad övrigt är, är tystnad.
Och jag skall kontakta Arbetsförmedlingen nu för uppföljning och "ny handlingsplan". Jag känner mig grundlurad. Jag vet exakt vad de kommer att säga. Fortsätt söka. Och jag vet vad jag kommer att göra. Fortsätta söka. De kommer inte att göra något mer för mig.
Inget är nytt under solen. Idag fick jag se den här, från 1482. Historien förtäljer inte om Leonardo fick jobbet eller inte.
Har i alla fall, tack vare min egen envishet och ett bearbetande av en uppdragsgivare som började långt innan jag fick jobbcoachen, fått ett uppdrag som kan bli mera långsiktigt. Det jag har gjort nu räknar jag som arbetsprov, som jag hoppas de är nöjda med. Vi får väl se när materialet kommer i tryck.
Det är bara det att det gjorde jag innan också. Letade annonser och nätverkade med alla mer eller mindre bekanta och obekanta man möjligen kan ha nytta av. "Visualiserade" mig själv på de olika arbetsplatser där jag sökte jobb, och vad jag gjorde där om fem år...
Det enda "nya" som de här sex träffarna har gett är ett annat sätt att formulera ansökan - personligt brev och CV. Man vänder runt allt och berättar absolut inget mer än vad som frågas efter i annonsen. Man berättar exakt hur man har jobbat med de arbetsuppgifter som beskrivs i annonsen. Det tar alltså minst dubbelt så lång tid som att skriva ett kronologiskt CV (det vanliga) och ett kort personligt brev. Och det är väldigt lätt att dölja hål i CV't - något som jag fått lära mig är absolut big no-no.
Man får ju ändå chansen att utveckla vem man är och vad man kan för övrigt när man kommer in på intervjun. Jo, tack. Nu har jag sökt fem tjänster med den här metoden. Alla borde vara igång och rekrytera vid det här laget. Alla var jag behörig och personligen mycket lämpad till.
En arbetsgivare har hört av sig med ett "tack för visat intresse men vi har gått vidare med andra sökande". Han kostade dessutom på sig ett "lycka till med andra jobb nu och i framtiden".
Vad övrigt är, är tystnad.
Och jag skall kontakta Arbetsförmedlingen nu för uppföljning och "ny handlingsplan". Jag känner mig grundlurad. Jag vet exakt vad de kommer att säga. Fortsätt söka. Och jag vet vad jag kommer att göra. Fortsätta söka. De kommer inte att göra något mer för mig.
Inget är nytt under solen. Idag fick jag se den här, från 1482. Historien förtäljer inte om Leonardo fick jobbet eller inte.
Har i alla fall, tack vare min egen envishet och ett bearbetande av en uppdragsgivare som började långt innan jag fick jobbcoachen, fått ett uppdrag som kan bli mera långsiktigt. Det jag har gjort nu räknar jag som arbetsprov, som jag hoppas de är nöjda med. Vi får väl se när materialet kommer i tryck.
20100213
Kreativa barn...
Det är otroligt vad många möjligheter det finns för ungar som gillar att pyssla och greja. Tänk om Youtube hade funnits när man var liten. Då hade det blivit mer än att spela teater utan publik i klasskompisarnas gillestuga.
Här är ett lysande exempel på en kreativ kille som vi nog inte sett det sista av. Hoppas att han går vidare på filmbanan! Liksom Josef Fares drar han gärna in familjen i sina projekt, som synes.
Lägg namnet Oskar Sandgren på minnet. Son till våra väldigt goda vänner Maria och Peter (som agerar bland andra i filmen).
Flera av Oskars filmer hittar du här.
Här är ett lysande exempel på en kreativ kille som vi nog inte sett det sista av. Hoppas att han går vidare på filmbanan! Liksom Josef Fares drar han gärna in familjen i sina projekt, som synes.
Lägg namnet Oskar Sandgren på minnet. Son till våra väldigt goda vänner Maria och Peter (som agerar bland andra i filmen).
Flera av Oskars filmer hittar du här.
20100210
Typiskt, typiskt, typiskt...
Vecka efter vecka går. Ingen ringer bara för att snacka lite, ingen ringer på och kommer och fikar helt apropå. Jag pratar inte med en enda människa på hela långa dagar för det mesta.
Så, idag, hade jag bokat tid med en person för intervju kl 15. Dottern sms-ar under förmiddagen att hon behöver ha ett par skridskor för att kunna åka med barnen vid skolan där hon jobbar. Jag erbjuder mig att åka dit med dem vid 14.30, har ju gott om tid!
Ca 13.30 värmer jag lite mat och börjar äta vid 13.45, då ringer svägerskan och pratar i en kvart, avbryts av att det ringer på dörren - det är mina svärföräldrar (=hennes föräldrar). Avslutar samtalet och det visar sig att de har köpt kaka på konditoriet och tänkte komma in och fika när de gick förbi... vid det laget är klockan 14.10 och det GÅR ju faktiskt inte att hinna fika då. Och det inser de också. Så de ger mig två fina vaniljhjärtan som M och jag får ta i kväll - för vi ska ju vara i Skövde kl 18 också...
Så typiskt! När jag "körde iväg" dem sa jag nog 10 gånger att de skulle titta in en annan dag och att det var så jättesynd att det inte gick idag. Man får ju dåligt samvete ändå, fast det inte var mitt fel.
Jaha, nu blir det byta om och dra iväg igen. Det blir i alla fall en bra artikel i tidningen!
Så, idag, hade jag bokat tid med en person för intervju kl 15. Dottern sms-ar under förmiddagen att hon behöver ha ett par skridskor för att kunna åka med barnen vid skolan där hon jobbar. Jag erbjuder mig att åka dit med dem vid 14.30, har ju gott om tid!
Ca 13.30 värmer jag lite mat och börjar äta vid 13.45, då ringer svägerskan och pratar i en kvart, avbryts av att det ringer på dörren - det är mina svärföräldrar (=hennes föräldrar). Avslutar samtalet och det visar sig att de har köpt kaka på konditoriet och tänkte komma in och fika när de gick förbi... vid det laget är klockan 14.10 och det GÅR ju faktiskt inte att hinna fika då. Och det inser de också. Så de ger mig två fina vaniljhjärtan som M och jag får ta i kväll - för vi ska ju vara i Skövde kl 18 också...
Så typiskt! När jag "körde iväg" dem sa jag nog 10 gånger att de skulle titta in en annan dag och att det var så jättesynd att det inte gick idag. Man får ju dåligt samvete ändå, fast det inte var mitt fel.
Jaha, nu blir det byta om och dra iväg igen. Det blir i alla fall en bra artikel i tidningen!
20100202
Det är jobbigt att vara envis
men ibland lönar det sig. Frågan är hur många gånger folk tycker att man är "a pain in the ass" (det låter lite mildare än på svenska).
Jag har hållit på och bearbetat ett företag sedan september ungefär. Skickat mail, skickat mail, ringt, varit där, varit intressant, inte fått svar, skickat mail igen... Och idag har jag varit där igen.
Det visar sig att de har strukturerat om det helt och hållet nu och att de gärna ville testa med mig som medarbetare. Det blir i liten skala till att börja med, eftersom de inte har strukturerat färdigt än, men det kan också bli riktigt lönande om jag lyckas med mitt bidrag!
Jag skall alltså gå in som frilansare först, och det har jag full förståelse för. Hör ni det, arbetsförmedlingen, som gör allt för att motarbeta mig och mitt företag. Nu var det t ex bra att jag hade det!
Och därmed är det heller inget problem om jag skulle få någon annan tjänst som jag har sökt och väntar på svar från. Håller jag mig på den här nivån så är det inga problem att hinna med detta bredvid. Och det är ingen konkurrerande verksamhet till de tjänster jag sökt. Eftersom jag har eget företag går det jättebra! Hurra för evalution!!
Jag har hållit på och bearbetat ett företag sedan september ungefär. Skickat mail, skickat mail, ringt, varit där, varit intressant, inte fått svar, skickat mail igen... Och idag har jag varit där igen.
Det visar sig att de har strukturerat om det helt och hållet nu och att de gärna ville testa med mig som medarbetare. Det blir i liten skala till att börja med, eftersom de inte har strukturerat färdigt än, men det kan också bli riktigt lönande om jag lyckas med mitt bidrag!
Jag skall alltså gå in som frilansare först, och det har jag full förståelse för. Hör ni det, arbetsförmedlingen, som gör allt för att motarbeta mig och mitt företag. Nu var det t ex bra att jag hade det!
Och därmed är det heller inget problem om jag skulle få någon annan tjänst som jag har sökt och väntar på svar från. Håller jag mig på den här nivån så är det inga problem att hinna med detta bredvid. Och det är ingen konkurrerande verksamhet till de tjänster jag sökt. Eftersom jag har eget företag går det jättebra! Hurra för evalution!!
20100129
Viktiga upplysningar om mössor!
Vad skall vi tro om texten på denna mössa???
Idag har jag fullt upp. Jag har just skickat iväg ett första månadsbrev från mitt företag evalution och jag skall strax göra färdigt och skicka in den avslutande examinationsuppgiften till kursen i fotografi och visuell kommunikation.
Måste bara göra ett inlägg i den pågående "möss-debatten". En del människor är ju livrädda för facebook och allt de vet om en. Men de vet inte mer än precis det man lägger ut. Och det väljer vi själva.
I går kväll var det ett inslag om detta i SVT's Debatt. Medverkade gjorde bl a min internet-vän Sofia, eller Mymlan, som hon heter ibland. Idag skriver hon ett sista debattinlägg om mössan i sin krönika. Klockrent!
Kontentan är att man själv förstås, men även chefen bör känna till hur facebook fungerar och vilken typ av uppgifter man kan resp bör lägga upp där. Samt att chefen bör kolla upp om det finns varumärken som man inte känner till.
20100124
Äntligen!
Två dagar har jag hållit på att göra presentationsblad om företaget evalution - tankar och ting -. Jag har varit på gång i flera månader och tänkt ut en massa olika snygga format man kan göra dem i och hur snyggt man kan förpacka dem, men nu bestämde jag mig bara.
Det blir vanliga, tråkiga A4, men jag skall låta skriva ut dem på lite bättre papper och köpa en snygg mapp att lägga dem i. Å, vad snyggt det skall bli!
Hoppas att det blir tydligare nu, när jag skall presentera företagets arbete. Man måste ju strukturera upp det och dela in det i begripliga bitar, har jag fått höra. Inte berätta mera än den som frågar vill ha svar på. Inte berätta allt, utan ha ett trumfkort i ärmen.
Jag har också bestämt mig för vad som är mina kärnvärden. Inte äventyrlig, fantasifull och exklusiv. Utan FOKUS, HELHET och TRYGGHET.
Fokus på kunden och vilken produkt det är som behövs.
Helhetsperspektiv på kundens kommunikationslösningar.
Trygghet: kunden skall kunna lita på att jag kan och vet vad jag gör och varför.
Sedan är jag ju kreativ och flexibel och allt annat också...
Det blir vanliga, tråkiga A4, men jag skall låta skriva ut dem på lite bättre papper och köpa en snygg mapp att lägga dem i. Å, vad snyggt det skall bli!
Hoppas att det blir tydligare nu, när jag skall presentera företagets arbete. Man måste ju strukturera upp det och dela in det i begripliga bitar, har jag fått höra. Inte berätta mera än den som frågar vill ha svar på. Inte berätta allt, utan ha ett trumfkort i ärmen.
Jag har också bestämt mig för vad som är mina kärnvärden. Inte äventyrlig, fantasifull och exklusiv. Utan FOKUS, HELHET och TRYGGHET.
Fokus på kunden och vilken produkt det är som behövs.
Helhetsperspektiv på kundens kommunikationslösningar.
Trygghet: kunden skall kunna lita på att jag kan och vet vad jag gör och varför.
Sedan är jag ju kreativ och flexibel och allt annat också...
20100120
Surrealistiskt
Med ett halvt öra hörde jag på partiledarutfrågningen i morse.
Maud Olofsson sa något om att det är en mänsklig rättighet för alla som har någon slags arbetsförmåga att vara inne på arbetsmarknaden. Vem bevakar de rättigheterna?
Bläddrar igenom tidningen och där mitt namn står fastnar ögonen. Det råkar vara TV-programmet, Barnkanalen. Ikväll kl 18.30 visas Evas superkoll. SUPERKOLL?? På vadå?
Skriver ett vädjande brev till Skatteverket och kollar mailen en gång till.
Har massor av saker att göra, men inget som jag får betalt för idag heller. Allt går till marknadsföringskontot.
Så ser det ut. Helt sjukt.
Maud Olofsson sa något om att det är en mänsklig rättighet för alla som har någon slags arbetsförmåga att vara inne på arbetsmarknaden. Vem bevakar de rättigheterna?
Bläddrar igenom tidningen och där mitt namn står fastnar ögonen. Det råkar vara TV-programmet, Barnkanalen. Ikväll kl 18.30 visas Evas superkoll. SUPERKOLL?? På vadå?
Skriver ett vädjande brev till Skatteverket och kollar mailen en gång till.
Har massor av saker att göra, men inget som jag får betalt för idag heller. Allt går till marknadsföringskontot.
Så ser det ut. Helt sjukt.
20100113
OMÅTTLIGT stolt!!
Inte bara över Stora Kulturbloggpriset, utan nu även över en kommentar p g a en "Årsbästa-lista" som vi publicerade på PocketBlogg.se vid nyår. Här skriver författarinnan Carina Dahl på sin blogg.
"En av de största och mest inflytelserika boksajterna på nätet"! Det, ni! Där skriver jag!
"En av de största och mest inflytelserika boksajterna på nätet"! Det, ni! Där skriver jag!
20100102
Nyårskrönika - eller nåt...
Det nya året ligger fortfarande blankt som ett oskrivet blad. En liten notering kan dock göras om dagens datum, som är ett palindrom: 20100102. Händer inte så ofta.Det gamla året kan man skriva mycket om. Men trots att det inte var något vidare bra år för mig personligen, så hände det en hel del bra saker också. Förutom att vi alla varit någorlunda friska och har tak över huvudet, mat för dagen och det där. Här är några highlights:
Milstolpar i familjen: Dottern F köpte (efter en del vånda) lägenhet i Stockholm, sonen T tog studenten och dottern R gifte sig. M's föräldrar sålde villan och flyttade till lägenhet, där de trivs jättebra.
Bäst erfarenhet i mitt företag: återkommande order av flera gamla kunder. Nya kontakter som kan bli något framöver!
Ny kunskap: kurs i fotografi och visuell kommunikation, 7,5 hp, som jag snart är färdig med.
Dator-familjen växer: tillökning med Ajjfåns, dvs en iPhone, dock en 3Gs utan den "gamla" modellen. Dator-delen används flitigt, mest till uppdatering av status i sociala media.
Nytt engagemang: PocketBlogg.se ser dagens ljus och jag är från början med som en av nio skribenter. I skrivande stund är vi sju. Deltog i Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg och vann Stora Kulturbloggpriset - bokklassen under året.
Ett annat engagemang som ambassadör för Erikshjälpen är alldeles nyss påbörjat, så det vet jag inte så mycket om än.
Nya resmål: den sedan länge planerade utlandsresan gick till Köpenhamn och bröllop, så vi gjorde en kortare sommartripp runt södra Sverige bara för att komma iväg lite. Besökte under några dagar flera nya och gamla ställen och nya och gamla vänner. I november var hela "klanen" i Stockholm tillsammans en helg och upptäckte då en för oss ny thairestaurang värd att besöka igen.
Byggnadsprojekt: ett länge efterlängtat förråd vid stugan blev äntligen uppfört! Nu skall det bli ordning där.
Renoveringsprojekt: omklädning av dottern R's grå soffa, som fick ett vitt överdrag. Nästa soffa på tur är vår, som skall bli brun.
Tråkiga och/eller rent katastrofala saker som hände under förra året och decenniet vill jag stryka ett streck över och tänka framåt, med goda förhoppningar om bättre år som kommer framöver. Det är tillräckligt många krönikor som handlar om negativa saker.
Det kan bara bli bättre nu, kanske rentav riktigt bra?
Gott Nytt År!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)