Så dagen har inneburit en del kollande av vad jag behöver när jag kommer hem, korrespondens med min vårdcentral som ska lägga om vac-pumpen vid behov och apoteket som ska förse mig med de nya mediciner jag kommer att behöva ett tag efter hemkomsten. Lite nervöst är det att plötsligt själv ansvara för min egen medicinering igen. Här inne ligger man ju bara och tar emot en liten rosa burk som kan dyka upp lite då och då. (Fast de givetvis har stenkoll på att jag får rätt medicin vid rätt klockslag...)
Dagens omläggning av vac-pumpen gick jättebra. Jag bottnade först med en lugnande tablett och en morfintablett, och fick sedan bedövning ner i själva såret. Det kanske är sjåpigt, men bara det att folk är under min hud och pillar får det att susa i öronen och jag har hela tiden den där känslan man kan ha hos tandläkaren ibland - inget ont, skrap, skrap, skrap och så IIIIIL i nästa tand. Nu hade det djupa såret dragit ihop sig väldigt mycket sedan jag fick den här pumpen för en knapp vecka sedan, så nu tror jag inte att jag egentligen behöver vara rädd för att det ska komma någon sådan där IIIL. Det hände ett par gånger vid de första omläggningarna och det är väl det som hänger kvar i sinnet. Så ett par gånger till får jag nog hålla min vän morfinet i handen innan jag får börja tänka på att göra slut på vår vänskap.
Om en timme ungefär kommer M och hämtar mig. Jag ska gå ut och ta en kopp kaffe och sedan lägger jag mig nog och vilar lite, så jag orkar ta mig ner till bilen och sitta upp hela vägen hem. Små, små steg i taget och fundera om jag behöver vila innan jag tar nästa steg. Så får det bli i några veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar