Hade det varit ishalka kunde man tänka sig att de tränade halkkörning. Men det är det ju inte.
När man står och tittar från vårt fönster kan man tro att de när som helst ska a) köra på varandra b) köra ner i sjön eller c) köra in i ett av de gamla träden i naturreservatet Hjoåns dalgång. Märkligt att det inte hänt något än.
Efter några varv drar de iväg någon annanstans, och kommer tillbaka efter 15-20 minuter och upprepar proceduren. Det enda som händer, förutom att vi som bor här blir irriterade (några hundra pers, det ligger flera hyreshus här), är att det blir jättefula slirspår på hela parkeringen. Och jag antar att däcken bör vara ganska blanka som de håller på. För att inte tala om åtgången av fossila bränslen.
Har vi tur nöjer de sig med 3-4 rundor. Har vi otur håller de på med okynnet framåt 03.
Jag kanske är dum i huvet, men jag fattar inte vad som är så roligt med att fara runt sådär?
3 kommentarer:
Innan jag hade läst hela inlägget funderade jag på en kommentar i stil med "Vad är det som är så roligt med sådant?". Men nästan så skrev du ju själv i slutet av inlägget.
Nä förstår inte heller vitsen.
Ha en fin lördag!
De måste ha sjukt tråkigt. Det är sånt som verkar roligt när en är runt 10 år.
Vet inte ens om jag tyckte det verkade roligt då. Å andra sidan gillar jag att lufsa runt på islandshäst, men det är på dagtid och ute i skogen där man inte stör någon alls.
Skicka en kommentar