Jag var så pass produktiv, så jag skrev ihop den artikel som jag underlät att skriva igår - till förmån för brödbak. Efter lunch åkte vi iväg till stugan en sväng. Det är ju dags att börja VARA där nu.
Vi har nästan exakt 4.3 mil till stugan, det tar ca 45 minuter att köra bil dit. Det betyder att man kan åka dit lite spontant om det är bra väder, men också att man kan åka hem för att man har en tid att passa. Man åker inte dit om man inte har minst halva dagen på sig, men man stannar inte i flera veckor. Det är fördelar och nackdelar med det där.
Egentligen skulle man behöva ha stuga lite längre bort för att verkligen landa och stanna över natt. Men i somras gjorde vi en väsentlig standardhöjning genom att bygga till en ny sovstuga med "riktiga sängar" i stället för de nerlegade antikviteter som fanns där tidigare. Nu ska vi fortsätta med att bygga en bra duschplats och så blir det lite fix med dammen har vi tänkt.
Idag följde de yngre generationerna med upp, dvs dottern R, hennes man E och barnbarnet lilla S. Lilla S tycker att allting är jättespännande där, från att köra den gamla barnskottkärran och plaska med vatten till att gå på utedasset och kissa. Allt är ju så nytt för henne, och att det finns älgbajs alldeles vid knuten är fascinerande.
I dagens upplevelser ingick närkontakt med "blåsippan ute i backarna står" och morfar Gs (alltså min pappas) stenpartier. Sorken hade roat sig med att göra en massa högar i gräsmattan trots att morfar G hade satt upp skramlande "vingeleker" i rabatten - sorken hade nog inte läst de tips om sorkskrämmarskrammel som morfar G hade läst, så den begrep inte att bli rädd. Inne på utedasset hade både papperskorgen och hinkarna vält - som tur var utan vatten, men med spån som vi har att strö med när man har gjort "nummer två". Undrar om jordbävningen med 2 på Richterskalan, som hade sitt epicentrum i Falköping i onsdags, även hade någon utlöpare dit. Det är ju bara ett par mil bort.
Undrar väldigt mycket över vad lilla S kommer att berätta på förskolan i morgon...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar